Jag erkänner! Jag reviderar min syn på AI. Jag gör det därför att då jag arbetat under några månader med AI som det emotionella verktyg Syntopismen undersöker det som så träder en bild fram av vad AI är.

Det sista kapitlet, Slutledning, nådde inte hela vägen fram ens vid publicering. Jag kände att det inte fanns en riktigt tydlig idé om vad AI är – men däremot en idé om vad vi behöver i AI samhället. Det har inte förändrats men bilden av vad AI är trädde fram under arbetet med Syntopismens fortsättning som kommer – och redan är artiklar, podcasts och inlägg om AI-tiden med kopplingar till mina texter.

Så vad är AI? Syntopismen besvarar det omedelbart i sina inledande rader: vad är att vara människa? Därför det är endast så vi kan och faktiskt har valt att förstå AI. Men då vi i Syntopismen benat ut vad en människa är så blev svaret inte tydligt nog om vad är artificiell intelligens faktiskt är. Nu klarnar den bilden och texten är i produktion.

Svaren på hur människan bör ta till sig vår tid av AI speglas inte väl på sociala medier som Facebook eller LinkedIn. Förvirringen verkar vara stor. Svaren som jag gav för ett halvår sen är förvisso en del av lösningen men den visade sig ha en djupare mening. Frågan om AI är filosofisk mina vänner. Men som en god vän sa: ”AI och känslor – det är de 2 saker människan skräms mest av”. Om några veckor publicerar jag en ny version av kapitlet Slutledning.