Syntopismen konstaterar ju med hjälp av modern hjärnforskning att fri vilja inte finns men eftersom det är svårt att ta till sig så tänkte jag ge dig en idé om hur du kan tänka:
Inom medvetandeforskning talar man om olika medvetandegrader där människan erhållit den högsta. Så låt oss gå ner i nivåerna. Har plankton en uppfattning om sig själv? En fisk? En hund? En schimpans? I texter i Syntopismen så går vi igenom tre former av medvetandegrader som kan appliceras på olika arter. Men om vi gör experimentet med ett litet barn: man har gjort experiment på nyfödda barn där man visat dem två färger: blått och rosa. Pojkar tenderar dras till blått och flickor ägna mer uppmärksamhet åt rosa. Experimentet som sådant är intressant då det visar på skillnader mellan kön men låt oss istället reflektera över att vi med all önskvärd tydlighet accepterar att barnet inte har en sådan självkännedom att hon väljer den färg som intresserar henne.
Om det nu fanns en fri vilja och ett jag i människans inre så kan vi säga att det inte är utvecklat än. Det skulle då med idén om fri vilja växa fram med tiden. En liten gubbe inne i kroppen som själv har en fri vilja av samma slag som har en egen fri vilja etc etc. Så är det givetvis inte.
Erfarenheter styr våra val. Vi vet vad vi vill undvika för att inte skada oss och vad vi vill åt för att skapa den njutning som vårt nervsystem strävar efter: den jämvikt som den vill uppnå och som vi diskuterat tidigare.
Om man vill acceptera att människan inte i något stadie har en magisk kraft som heter vilja är bebissymboliken bra att studera. Bebisar har ingen vilja men deras neurala system reagerar spontant på färger kodat till kön redan som nyfödda. Den skillnad som uppnås efteråt är byggt på minnet som lagrar erfarenheter och därmed kan vårt system göra de val som främjar vår överlevnad – för att förenkla det. Där finns alltså inget val; vare sig hos den nyfödde eller vuxne. Systemet svarar likt den nyföddes system på svarar på färger i vuxen ålder men med skillnaden att den vuxna har erfarenheter och minnen lagrade som gör systemets val mer sofistikerat. Men det är inget annat än ett system som svarar. Precis som det lilla barnets val av blått eller rosa.
Du kan läsa mer om Syntopism och den fria viljan här.
Vad tycker du? Dela dina tankar :)