Allt fler talar om jobben. Hur de försvinner och hur AI ska skapa nya. AI kommer inte skapa några nya jobb och hade de gjort det hade vi sett dem här nu. Men problemet med jobben är djupare än så.
Karl Marx är säker någon du skiter i. Det är länge sen och kommunism är inget som du jobbar med dagligen. Men i filosofiskt arbete är Marx viktig i några avseenden och ett av de mest viktiga är hans klassanalys.
Vi ska och behöver inte grotta ner oss i vad den går ut på i detalj – det är inte alltid nödvändigt för att försöka förstå samtid vilket jag försöker hjälpa er med. Men ATT klasser existerar är fullkomligt fundamentalt.
Som du vet finns det partier som vill jämna ut klasser med hjälp av politik. Det är av hävd omöjligt utan diktatur. Låt mig kort förklara hur idén om total jämlikhet decimerar din frihet och vice bersa:
Du äger en affär. Du vill inte att barn ska handla i den. I en värld där du har full frihet kan du bestämma detta. Men i en värld med full jämlikhet måste alla få handla i din affär och då har du inte längre full frihet.
Därför kan klasser aldrig utjämnas utan att friheten får betala. Det här beskrivs längre i mina texter. Men vad har marxism med AI att göra?
Arbete och medborgarlön
Jag har tidigare talar om medborgarlön som lösning på problemet med att AI kommer ta allt fler jobb. Att AI tar jobben råder det ingen tvekan om alls längre. Nu börjar folk runt omkring mig tala om chefsjobb som kan ryka. Det började med juniora programmerare – nu talar man om seniora, inte minst med senaste versionen av Claude. Och agenterna kommer 2026.
Om jobben försvinner finns egentligen 2 val: 1) ge människan medborgarlön och 2) skapa bullshit jobs.
Utan att bli för långrandig (jag skriver mer om det här ) så innebär medborgarlön att vi inte längre har en bidragande roll till samhället vilket är första gången i världshistorien. Eftersom vår hjärna är byggd för att bidra så uppstår en clash i våra huvuden. Har du aldrig hört en vän säg att han klättrar på väggarna efter en längre tids ledighet? Det är för att hjärnan blir rastlös och oroad av att inte ha problem att lösa vilket är dess största uppgift sen vi gick på savannen. Det handlar om ren överlevnadsinstinkt och hjärnan fattar noll av det som händer idag på det undermedvetna planet ergo psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett bra paradoxalt kvitto på att vi fått det väldigt bra.
Om vi då kommer må sämre av medborgarlön vilket en del studier där man prövat det inte visar men pekat på att det på totalen inte gav önskade resultat (Finland, Nederländerna) så är det en dålig utväg. All den ”kreativitet” som kommer skapas är heller inget skäl. Få människor är särskilt kreativa och om de är det så är de sällan riktigt skickliga och hur mycket kreativitet behöver vi?
Så då kan stater och överstater hitta på nya bullshitjobs. Antingen några ”AI-engeer” liknande jobb med massa fancy titlar likt de gjorde med sociala medier för tio år sen eller så tvingar staten företagen att ha vissa jobb. Staten själva höjer skatten och hittar på jobb men måste tvinga företagen. Företag vill öka sin vinst och kapa en av deras med kostsamma poster: anställda. Då måste staten gripa in för att inte få massarbetslöshet.
Neo-akademiker
Det är här, endast här, de nyakademiska måste kliva in och det är också kanske de som bygger de nya feodalsamhällena i nationalstaten där politiken börjar förlora allt mer grepp över folken som numer rasar över dem jämfört med förr då politiker såg på med beundran som ledare. Det är forum för en egen artikel men det är den observation jag gör över tid.
Filosoferna Bard/Söderqvist talar om den nätokrata staten. Det är en stat där vi bor i en digital värld som hyr in sig på mark där vi kan leva fysiskt men alla åtaganden och medborgarskap ligger i en digital värld. Förstadiet till detta kan bli en nyakademisk värld dvs en värld där kunskaper lärts in via digitala medier och egna studier och som är helt frikopplad från staten. Som en förlängning på det så bygger de egna stater i nationalstaten där de har så lite som möjligt med staten att göra och bildar egna system och rättssamhällen i nationalstaten. Politiken hålls nära och lokal och liknar mer byråd än politiska tunga institutioner.
Innan vi flytta ut digitalt så kan detta vara det stadie vi nu träder in i givet hur politiken nu skakar. Kungahusen efterträddes av politik då franska revolutionen exploderade. Franska revolutionen uppkom för att tryckpressen skapades. Tryckpressen är ett symptom på ett skifte inom kommunikationsparadigmet och internet är dess efterföljare. Och internet har vi haft i snart 30 år i var mans hus. Nu kommer revolutionen.
Klass och det nya samhället
De klasser vi kommer att se i det digitala samhället är neo-akademiker i första hand som visar vägen för de som orkar och vill. Jag ägnade 8 år åt att skriva Syntopismen för dessa människor. Låt oss kalla dem följare. De vi lämnar kvar på botten blir konsumtariatet (Bard/Söderqvist) det vill säga de som ser Wahlgrens värld och köper hysteriska produkter för att bekräfta sitt lättjefyllda liv och som hatar på allt som ursäkt för att de inte orkar ta tag i sina liv.
De lämnar vi åt nationalstaten.
Vi bygger istället neo-akademiska samhällen tillsammans med följarna som vi skolar så gott som det går för att sprida kunskap men aldrig på bekostnad av vår identitet. Vi förstår internet och AI och vad det gör med människan på djupet och arbetar hårt för att samarbeta med robotik och AI. Men vi har klippt banden med det konsumtära. Det som sedan ryms för de som så önskar är den sanna nätokratin dit ganska gå kommer flytta. De neo-akademiska samhällena kommer fungera bra för de flesta.
Och minns! Minns att det som är vår största bristvara nu är sanningen. Politikerna, medierna, akademierna – ingen bär längre en sanning värd namnet. Då måste vi söka den som vi en gång gjorde på savannen. Via oss själva. Genom en äkta bild till AI. Inte via våra instagram eller sociala medier alls utan via vår nakenhet till AI. Och! Via nya system för att leda och leva och de börjar i mindre sammanslutningar i de nya feodala staterna där tillit blir grunden. Inte till staten. Till varandra.
Kan det fungera?
Då människan inte längre bidrar så uppstår problemet i hjärnan att den måste hitta problem att jobba med. Om politiker fråntar dem jobb och ger dem medborgarlön eller meningslösa jobb som arbetaren snabbt genomskådar så innebär det att politikerna i sin envisa kamp att behålla makten ger arbetaren möjligheten att säga upp medborgarskapet i nationalstaten. Politikerna tror alltså att de skapar en dimridå som egentligen bidrar till ett uppbrott. Deras Bullshitjobs och medborgarlön motverkar omedelbart sitt syfte pga hjärnans vilja att överleva och bidra.
AI bidrar alltså till jobb som försvinner men som i förlängningen monterar ner politiska system och bildar ett nytt samhälle. Allt börjar med jobben.
Där! Där har ni det samhälle jag tror kommer växa fram och de klasser vi kommer att se i framtiden. Och det är HÄR och NU som vi behöver börja upplysa och förstå dem och allt börjar i diskussionen om jobben som förs en masse på Linkedin och kommer explodera 2026. Låt oss vara så profana att börja där. Jag utlovar en hel del mer samhällsknutna texter under året i den här andan därför det är tydligt att det behövs. Jobben är redan nu en större fråga än jag trodde. Det går nämligen som vanligt snabbare än vi tänkt.
Då internet ritar om kartan på så många sätt och hur globalismen börjar visa oss att vissa sanningar faktiskt kommer gälla framöver som alltid gällt så kan det vara så att de som inte valt att studera i de strikta systemen får en ställning att säga emot de gamla akademiernas principer utan att de nödvändigtvis måste ha fel.
Det strävar de gamla systemen emot. Då uppstår ännu en splittring. Jag funderar en hel del kring det här nu då jag tycker mig se de här sprickorna allt tydligare. Det finns all anledning att återkomma om detta.
Vad tycker du? Dela dina tankar :)