Kapitel 2 – Etiken

Det är då historien och våra villkor i den förändras som vi måste finna hur våra förhållningssätt till varandra förändras och hur de ska skrivas om eller byggas på. Ny teknik ger oss nya villkort, inte minst via kommunikationsparadigmen. En sådan tid är nu och det mest uppenbara är hur vår samexistens än en gång förändrats. Varje gång sådana paradigmskiften sker skapas nya moraliska kodex mellan människor. På savannen förelåg ett samhällskontrakt: vi hjälpte varandra för annars dog vi. Då vi flyttade in i städerna och blev tiotusentals så skapade vi lagar och normer för att förhindra att vi slog ihjäl varandra och istället idkade handel. Efter tryckpressens tid gav kodexen oss att vi kunde leva i ännu större sammanhang och förstå oss själva och omvärlden utifrån vår vetenskap. Allt detta är resultatet av något vi kallar etik. Det är just den kodex som håller oss samman i olika typer av tider och som måste skrivas om då tider förändras. En sådan tid är nu.

I Syntopismen söker vi en grund för den nya etiken och letar efter en absolut sanning. Det visar sig att den tar sig uttryck i något som mynnar ut i vår evolution. Vi kallar det evolutionsetik. Hela detta kapitel förklarar dess idé och vad den utgår från i dagens digitalism. Men var tar sig etiken uttryck?