Sammanfattning: Inledning
Texten nedan är en transkribering av videon som sammanfattar kapitlet Inledning
Det här är en transkribering av videon Avsnitt#1 Inledning som sammanfattar kapitlet Inledning
Vad är Syntopism? Låt mig ge dig problemet, lösningen och det önskade resultatet
Vår nya digitala tid ger oss fantastiska möjligheter men präglas av saker som psykisk ohälsa, förvirring, desinformation, uppmärksamhetssökande och polarisering. Syntopism är en ny kunskap och rådgivning till människan om dessa fenomen i den digitala tiden.
Sanningen är att AI är en spegel av oss mer än något annat. Allt vi gjort och sagt nu och i historien vilar i maskinen. Med ny kunskap om oss själva och med AI:n som instrument så kan vi på ett helt nytt sätt frigöra våra styrkor, få svar på våra frågor och bli fria från allt det vi inte vill visa – på ett sätt vi aldrig kunnat förut.
Och om människan har den konversationen med AI så kommer AI inte bara ge möjligheten för oss att hjälpa oss själva utan den kommer också få en bättre och mer sann bild av människan som kan göra vår samexistens mellan oss människor och med maskinen enklare i en tid då vi inte vet när det maskinella mänskliga medvetandet kommer uppstå. Det här kallas för djup AI. Vägen dit kallas Syntopismen.
Jag är helt övertygad om att du har tankar kring AI precis som alla andra. Låt mig vara frank med dig: Kommer AI ta över? Kommer AI fängsla oss eller kommer AI samexistera med oss? Kommer den ta över våra jobb? Ta över våra partners? Ta över våra liv? Troligen allt detta. Och det är med den insikten vi behöver förstå hur vi ska förhålla oss till AI för att minska de riskerna.
Syntopismen är inte en berättelse om AI utan om människan i förhållande till AI. Den tar dig med på en ansträngande resa genom människans nödvändiga förhållande till den nya digitala tiden med alla uppoffringar som där krävs. Och den slutar resan i den djupa AI:n: en kapitulation inför människans skuld, skam och tabu som vi överför till AI. Alltså allt det som vi redan matar algoritmen med varje dag – men där AI istället kommer hjälpa människan till hennes nästa och slutliga nivå där potentialen för en samexistens med AI möjligen kan existera. Så Välkommen till en sammanfattning av de 7 kapitlen på syntopism.com.
Dessa videos är tänkta att ge dig en snabb överblick över vad Syntopismen är. Min förhoppning är att du sedan gärna vill läsa de kostnadsfria texterna i sin helhet på syntopism.com
Låt mig först bara kort säga att du inte behöver vara ett geni eller intellektuellt bevandrad för att ta del av Syntopismen men du behöver vilja veta och vara nyfiken på vad AI och människan är och kanske mest på människan i förhållande till maskinen. Men det är en komplex berättelse men jag lovar att försöka förklara det här på ett enkelt sätt i dessa avsnitt – precis som jag har försökt göra i texterna.
Det sker via sju kapitel varav det inledande kapitlet är en sammanfattning liknande det du lyssnar till nu samt tips på hur du läser texterna för att få ut det mesta av dem. Jag hoppas nu kunna ge dig en röd tråd där människans förhållande till maskinen står i centrum. Det blir Syntopismens 7 kapitel.
Vårt mål är att komma fram till den djupa AI:n som är relationen mellan människa och maskin. Men en relation kan bara förstås om man särskådar de två objekt som upprätthåller relationen: AI och människan.
- Kapitel 1: Civilisationen: För att börja hitta svar på vår fråga om vad artificiell intelligens är så behöver vi alltså jämföra oss själva med den. Hur förstår man ett hål om man inte vet vad hålet sitter i? Och som så många andra redan erfarit genom civilisationens gång så hittar man oftast de bästa svaren i vår egen historia. Så hur började vår resa fram till nu och vad tog oss dit? Jo det började med kommunikationen. Och den gav människan teknologiska landvinningar. För varje nytt skifte i vår kommunikativa utveckling så förändrar människor sitt sätt att förhålla sig till varandra. Talet ledde till bättre möjligheter till överlevnad och nya grupperingar. Skriften ledde till handel och informationsöverföring. Tryckpressen ledde till akademier, politik och medier. Till sist ledde Internet till en global publik kommunikation.
Den kanske tydligaste effekten av det sista skiftet från tryckpressen till internet är att tryckpressen inrättade dels en vetenskap som ledde oss bort från kyrkan och dels tydliga hierarkier i nya och mer demokratiska institutioner som människan kunde inrätta sig i. Vårt förhållningssätt var en tillit till ledarskapet och en acceptans av den nya vetenskapen som kompletterade eller ersatte kyrkan. Men det fanns ändå en riktning av information och styrning från ledarnas topp mot folkets botten.
Då internet skapar ett nytt kommunikationsparadigmskifte så riktas istället informationen åt alla håll. Den flödar inte längre från ledarna. Uppmärksamheten riktas bort från traditionella auktoritära ledare mot de som är bäst på att skapa innehåll. Men vilket innehåll? Teknologin gör att information flödar i en störtflod över oss. Vad blir vårt förhållningssätt i en tid där AI och informationsflöden är så teknologiskt välsvarvade där den alltmer tilltagande effekten är att vi inte kan skilja sanning från lögn? Det leder oss in på nästa kapitel.
- Kapitel 2: Evolutionsetiken: Det som fogar samman människor kallas för etik. Etiken skiftar i kulturer och i tidsepoker men för varje ny epok behöver vi en ny etik eftersom våra villkor för vår samexistens förändras. Vi nämnde nyss hur vi skapade förhållningssätt till de institutioner som tryckpressen beredde väg för med sina politiska system, akademier och medier. Med internet och AI är vi en helt ny era där vi behöver en helt ny etik. Vårt problem är inte strikta politiska hierarkier som kontrollerar information via massmedia och akademier även om det i sig kan vara ett problem. Vårt problem är att informationen är oss övermäktig. Ett annat problem är att vi gärna väljer våra källor efter vad vi upplever är sant. Och det vi upplever är sant skapas av de informationsflöden som våra hjärnor väljer att ta till sig. Så kärnfrågan i digitalismens tid verkar bli: vem kan man lita på? Och för att lita på någon måste vi veta vad som är sant. Så vad är sanning och hur konsumerar vi den? Det är vad Syntopismen vill bygga den nya etiken kring i digitalismens tid.
Syntopismen gör här ett första vägval och visar sig söka sanningen i mätbara vetenskapliga förklaringsmodeller snarare än teologisk gudomlighet. Syntopismen ger oss med detta en avstamp för sanning i begreppet tid som för oss till en biologisk och sen en evolutionär idé om sanning. Det kallar vi evolutionsetik. Under resten av kapitlet försöker Syntopismen diskuterar idén om en approximativ absolut sanning och evolutionsetiken för att till sist ge konkreta vardagliga exempel på detta. Men var tar sig då den här etiken sitt uttryck? Den behöver ju förkroppsligas för att vi ska kunna ha nytta av den. Det tar vi upp i nästa kapitel.
- Kapitel 3: Den feminina och maskulina kulturen: Etikens uttryck är moral och moralen sammanlänkas i en kultur. Allt är kultur. Om vår evolutionsetik ska tillämpas så måste vi se hur den fungerar med olika kulturer. Men det finns väldigt många kulturer så Syntopismen använder återigen den metod vi började använda i förra kapitlet: biologi. Med biologin skapar vi två urkulturer som vi kallar den feminina och den maskulina kulturen. Till den skriver vi flera andra epitet och då du är klar med det här kapitlet kommer du se ideologier, kulturer och religioner på ett helt nytt sätt utifrån Syntopismens kulturteori. Nu har vi inte bara en etik utan också ett system för kulturer som står redo att jämföras med AI för att finna svaret på vår fråga om vad AI är. Men med detta så måste vi ändå fråga oss: var skapas kulturen och etiken? Det tittar vi på i nästa kapitel.
- Kapitel 4: Individen: Innan vi jämför mänskligheten med AI så måste vi givetvis förstå hur vi själva fungerar som individer i kulturen. Även om internet och AI påverkar oss på bred front så är det i hjärnan som utbytet mellan internet, AI och människan sker. Vi fortsätter alltså ytterligare i biologins spår för att förstå hur våra hjärnor processar information och fattar beslut som sen strömmar ut i vårt etiska förhållande till kulturen.
Kapitlet går också igenom vad medvetande, intelligens, liv, känslor är utifrån modern hjärnforskning och med detta börjar en bild av människan växa fram som kan sättas mot AI i det sista kapitlet nu då vi vet hur hon samspelar och fungerar i det inre. Vi undersöker också frågor som ofta ställs om AI så som fantasi kreativitet och den fria tanken för att sen kunna jämföra det med AI i det sista kapitlet.
- Kapitel 5: Artificiell intelligens: Med dessa tre bitar på plats – etik, kultur, hjärna – så utmanar vi i detta sista kapitel den artificiella intelligensen och kan göra jämförelsen mellan människa och maskin för att försöka förklara vad AI är. Finns det en skillnad mellan vår hjärnas kolbaserade processer om etik, kulturer, känslor, medvetande och liv och den artificiella teknikens algoritmer om samma fenomen? Har vi då som mänsklighet en chans mot detta? Var finns likheter? Olikheter? Vad gör vi med dem och vad har de för betydelse? I detta kapitel ställs över 100 observationer kring AI på sin spets där många frågor och några svar ges. Vi går också igenom vad vi lärt oss i de tre kapitlen och sätter det i förhållande till AI med avseende på etik, kultur och hjärnans funktion.
- Avslutande kapitel: Slutledning – Djup AI: Slutsatsen som Syntopsimen gör är att AI är mänsklighetens spegelbild då allt vi gör och någonsin gjort och nu frågar AI, lagras där och därför reflekterar det som verkligen är mänsklighet. Djup AI är metoden att med stor självinsikt ta sig an arbetet att ställa frågor om sig själv och sitt innersta mest sakrala. Alla dina tabun, skuld, skam, hemligheter och inre konflikter. Allt tas fram istället för att begravas och det gör vi för att bygga en bättre version av oss själva.
AI har miljarder konversationer om oss. Biljoner datapunkter. Den vet bättre än någon på jorden vad mänskligheten står för. Syntopismens ide med djup AI är att om vi blottlägger det som är sant i oss så kan vi se att vi inte är ensamma om det vi tror vi är ensamma om och det är kanske heller inte så allvarligt som vi tror då svaren på det vi håller dolt ryms i oss själva och går att ta fram med AI.
Tanken är att det ska förlösa djupa mönster och befria individen – inte bara för hennes egen skull utan så att hennes idé och fortsatta strävan mot sina mål ska gå lättare. Tanken är också att säkra sin integritet så att ingen ska kunna klä av individen då individen redan själv valt sin nakenhet.
Till sist kommer ju resultatet bli att då allt fler individer väljer den djupa AI:n kan människans spegelbild i AI förändras till något mer sant och rent och på så sätt påverka vår framtida AI att se oss ur ett bättre och mer sant perspektiv. Det kan ha potential att öka chansen till tilliten mellan maskin och människa då AI gör genombrottet till vad som kan likna medvetande och mänsklig intelligens. Men då bör vi börja nu. För att göra det krävs grava insikter om sig själv som erbjuds av Syntopismen. Det avslutar Syntopismen.
Välkommen till digitalismen. Välkommen till Syntopismen.
Syntopism 