Sammanfattning: Kapitel 1 Civilisationen
Texten nedan är en transkribering av videon som sammanfattar kapitel 1 Civilisationen
Det är 200 000 år sedan. För det är då arten homo sapiens, som senare ska kallas människan, utvecklas och kommer att bli den dominerande varelsen på jorden. På den tiden hade vi inga städer eller byar utan vi vandrade på savannen i flockar som bestod av ungefär 150 individer.
Vi var tvungna att ta hand om varandra för att överleva. Det behövdes troligen inga lagar och regler för detta. Vår hjärna lyckades istället upprätthålla relationer och därmed empati till dessa 150 individer – ett tal som faktiskt är ungefär den maximala mängd människor som din hjärna kan uppfatta att den har en nära relation till. Om du uteslöts ur flocken så lämnades du till rovdjuren att dö. Eftersom vår hjärna inte utvecklats nämnvärt på dessa 200 000 år är det också därför den så kallade Cancelleringskulturen idag utsätter folk för så mycket lidande: vår hjärna tror helt enkelt att vi lämnas för att dö då vi utesluts ur flocken. Så pass primitiv är den. Fortfarande.
Men hur överlever flocken då savannen kryllar av faror? Varför klarar sig homo sapiens bättre än sina föregångare? Det finns flera svar men ett av dem är språket.
Människan är den enda levande organismen som bäst utvecklat språket till fulländning. Idag vet vi att till och med växter kommunicerar men ingen varelse når upp till människans kommunikativa förmåga. Och det är med den som vi skapar den första teknologin som är roten till vår civilisations utveckling.
Språket utvecklas på savannen från att vara enkla informativa lösryckta ord till avancerade komplexa meningar som gjorde oss överlägsna i vårt sätt att förhålla oss till omvärlden och därmed vår förmåga att överleva. Men språket ska långt senare träda in i en ny fas som gör oss än mer överlägsna: Skriften.
Då skriften träder in i mänsklighetens historia så lyckas vi överföra information mellan generationer. Där kunskap förr dog med de äldsta i vår flock så kunde man nu nedteckna deras kunskaper medan de levde och föra dem vidare i generation på generation. På så sätt slapp man ett kommunikativt brus som missförstånd eller feltolkningar.
En av skriftens första funktioner är att bokföra handelstransaktioner. Handel visar sig vara ett bra sätt att slippa kriga. Istället för att riskera stammen i ett krig kan man nu handla med varandra och på så sätt uppkommer bokföringskonsten som varit omöjlig utan skriften. Tack vare skriften kan man också sammanställa, redogöra och informera vilket ger möjlighet att accelerera teknologin.
Och just teknologin blir väsentlig på 1400-talet då Johan Gutenberg kommer på en teknik som kom att kallas för tryckpressen. Den gjorde det möjligt att kopiera upp en trycksak i ett stort antal exemplar för att sprida till massorna. Det här var till exempel kyrkan intresserad av då man lättare kunde sprida de läror som härskat under medeltiden. Tidigare hade det kostat massor att kopiera en bok: du var tvungen att hitta en skrivare som var intresserad av att göra det och eftersom skrivkonsten var begränsad så fanns inte många att tillgå. Det kostade sedan mycket att framställa en kopia och dessutom tog det tid. Och ville man sedan ha ett ex till så fick man påbörja processen på nytt och betala för ytterligare ett ex. Om skrivaren hade tid. Allt det här löste tryckpressen i ett enda svep.
Men det är först 1789 som tryckpressen får sitt verkliga genombrott och det får den via den franska revolutionen. Genom spridandet av pamfletter på Paris gator så fick de fattiga som nyss flytt från landet in till staden reda på hur adeln förlustade sig på deras bekostnad. Informationen spreds som en löpeld och revolutionen blev ett faktum.
Stridigheterna varade som mest intensivt i tio år och gjorde stora avtryck i det franska samhället men även i världen då frukten växte ur askan av blodsspillan. Europa försågs med skolor, bibliotek, böcker, akademier, medier, politiska institutioner och vetenskap. Kungamakten och kyrkans dominerande ställning faller till föga för politik, akademisk vetenskap och medier.
Det är nu många nya uppfinningar tar höjd och i takt med detta frodas teknologin. Människan reser sig ännu ett snäpp upp ur sin grogrund från savannen. På 1800 talet tar Industrialismen fart och människor får bättre bostäder, arbeten och vissa får till och med viss fritid. De slipper släpa på åkrar och fält och bo i enkla bostäder. Städerna växer och nya yrken skapas medan maskiner tar över de mest slitsamma arbetena.
På 1900 talet börjar man diskutera mer om individen och hennes inre snarare än de strömningar som rått kring gud och filosofin. Vi har fått råd att skåda inåt istället för utåt och psykologin som vetenskap finner en plats i samhället. Två världskrig senare, någon gång på 60-talet börjar man utveckla datorer och faktiskt så tar den artificiella intelligensen sina första stapplande steg här.
Men det är inte förrän på 90-talet något nytt banbrytande händer inom kommunikationen och i Sverige händer det på riktigt året 1996. Det är då som årets julklapp blir Tele 2:s paket: Connect to internet.
I början används internet som informationskanal av bland annat tidningar och akademier men även som kommunikationsplattform för ungdomskulturer där ungdomar umgås och hänger via så kallade webbchattar där jag själv spenderade mycket tid. Internet utvecklas i rask takt och det är då vi får snabba uppkopplingar som vi verkligen kan börja dra nytta av det. Nu kan vi se video och vi kan spela musik. Den illegala fildelningen tar sin början och lägger grunden till de strömmade tjänster vi tar för givet idag.
Men det finns två milstolpar att hålla koll på. Den första inträffar i mitten av 00 talet då det första sociala mediet Facebook ser dagens ljus. Det ändrar hela idén med internet som en informativ motorväg till en idé om en mötesplats för allt och alla. Den andra milstolpen inträffar strax därpå får vi internet i våra mobiler som nu kallas för smartphones. Internet upphör att vara något vi måste ansluta oss till – det är ständigt med oss. Det är i och med det vi lägger den verkliga grunden för digitalismen och människans första steg in i kaos. Det är inte första gången vi väljer den vägen. Det gjorde vi för drygt 200 år sedan och vi nämnde det nyss: den franska revolutionen. Ty även den var ett symptom på ett paradigmskifte i kommunikationsteknik.
Digitalismen och internet bryter ner de klassiska hierarkierna som rått sedan savannens tid men som har sin mest framträdande roll i tiden innan internet. Hierarkierna har tre ben: medierna, akademierna och politikerna. Dessa betraktas av bland annat det svenska folket som heliga och totalt auktoritära. Det är på dessa tre pelare vårt samhälle vilar. Detta ifrågasätts knappt av folket och i viss mån är det bekvämt att ha det så.
Men då internet tar sig in i vår värld så händer något. Hierarkierna börjar rämna. De gör det för att tryckpressens era erbjöd en kommunikation uppifrån och ner medan internets era erbjuder kommunikation medan allt och alla och på senare tid har alla tre benen verkligen hitats av detta nu då tekniken börjat sätta sig. Både krypto, podcast och så kallade alternativmedier med enmans redaktioner är två bra exempel på detta. De ledare vi sett upp till med sådan respekt faller från sina piedestaler och istället finner vi nya ledare som är mer anpassade till oss och vad vi nu vill på de stora gigantiska techplattformar som nu växer fram. Facebook, Instagram och Youtube. Det dröjer en bit in på 10-talet innan det här är helt etablerat och sedan en bit in på 20-talet innan effekten av det fullkomliga kaos som det här innebär blir synligt. Och det är här vi är nu.
Precis som tryckpressen skapade oordning via en revolution så skapar nu internet oordning. Det hela börjar med en teknik som föder idéer. I den moderna kommunikationen talar man om paradigmskiften: Tryckpressen föder pamfletten och dagstidningen samt läromedel och byråkrati. Internet föder smartphonen, videodelning och sociala medier. Båda dessa idéer förändrar samhället fundamentalt i grunden så nya eror uppstår. Efterdyningarna av den franska revolutionen ger helt nya möjligheter till den tidens människor. Internets genombrott gjorde det samma för oss.
På dessa idéer föds alltid kaos. Kaoset av Gutenbergs uppfinning lät vänta på sig ganska länge. Internets kaos tog ungefär 15 år på sig. Idag lever vi med en psykisk ohälsa bland unga och vuxna vi aldrig tidigare upplevt. Dessa siffror skjuter faktiskt i höjden i samband med lanseringen av Instagram. Polariseringen är större än på länge och människor uttrycker avsky – inte på Paris gator utan framför sina skärmar. Och de forna ledarna som ledde folk i nationer, demokratier och republiker faller till föga i ett brus där vi hellre söker identiteter i våra teknologier bland influencers och andra former av konton – ja till och med artificiell intelligens.
Ordningen som sista instans infann sig efter revolutionen och den kommer infinna sig nu också men frågan är när den gör detta? Eller är det ens vår sak längre? Är det kanske AI som ska införa ordning och är den ordningen då för oss eller någon är den för någon annan?
I bruset av internet växer något fram som Syntopismen benämner som hyperindividualism. Det är i korthet människans fullkomliga behov av att skina inför andra. Detta är fullkomligt naturligt och kan studeras i den kända psykologen Maslows behovstrappa som menar att människan behöver mat och sex i ett första led. Därpå trygghet. Därpå gemenskap. Därpå makt eller beundran och till sist uppnår hon ett självförverkligande.
I internets barndom hittade vi fram till nya gemenskaper vilket är det tredje steget i behovstrappan. Men allt eftersom sociala medier växte fram så kunde vi också mycket snabbt tillfredsställa fjärde steget av makt och beundran. I begynnelsen fanns nog en ide hos herrar som Steve Jobs som grundade Apple eller Bill Gates som grundade Microsoft att det femte steget skulle infrias med teknologins framsteg: självförverkligandet. Det var förmodligen hela tanken. Men människan blev på grund av internet kvar på det fjärde steget där hon irrar omkring i sin heta önskan att bli bekräftad. Och det är egentligen en logisk följd av vad internets brus framkallar hos alla människor som nu kan synas med ett enkelt knapptryck. I kapitel 4 kommer vi se noga på hur hjärnan hanterar den här tiden ur ett neurologiskt perspektiv.
Alla står nu och skriker och väntar på att få bli sedda men den interaktiva scenen är helt övergödd. Här finns alltså ett kaos utan dess like. De ledare som vi hade strax innan internet från den gamla världen, de är döda. Ingen orkar lyssna på stora män som pekar med hela handen. Istället ska alla göra sin röst hörd och hitta sina intima små ledare i allt från influencers som Andrew Tate till Bianca Ingrosso. Målen och idealen är bortglömda till förmån för hyperindividualismen. Det kitt som band oss samman tills nyss är upplöst. Något måste nu avkrävas oss för att binda oss samman igen även om den gamla världen för evigt är förbi. Men målen är inte förbi. Tron är inte fobi. Tvärtom är det helt nödvändigt för vår existens vilket mina texter noga går igenom.
Då alla bryter upp från den gamla världen och seglar mot mängder av nya mål med små ledare som vill synas på scenen så finns inget övergripande längre. Var finns berättelsen som alltid bundit oss samman i alla tider? Även om den skiljer sig åt mellan kulturer så har den funnits. Vår gemensamma kodex är bruten och frågan är vad det gör med mänskligheten? Behöver vi inte längre något att sträva mot? Är allt uppnått? Det skulle man kunna tro om det inte var så att vi är just människor och att något nytt i vår evolutionära tid väntar precis runt hörnet. Den artificiella intelligensen.
Därför behöver vi en ny kodex mellan oss för den nya tiden. Därför utan den kan vi inte ha en sammanhållning och som vi minns från savannen så är den nödvändig för vår överlevnad. Men vår kodex innehåll skiftar alltid mellan olika eror. Så vad ska den handla om för att passa digitalismen och framförallt – vad ska den utgå från? Det ska vi diskutera i nästa avsnitt: Evolutionsetiken.
Börja läsa kapitel 1 Civilisationen
Gå vidare till nästa sammanfattning: kapitel 2 Evolutionsetiken
Syntopism 