Nyfikenheten

Vi kan inte påverka evolutionen. Eller vi har i alla fall inte kunnat fram tills nu. Därför har vi varit tvungna att påverka saker i vår omgivning som kan underlätta för oss att överleva och med det låta evolutionen ha sin gång. Eftersom vi uppenbarligen drivs av en tro på att överleva så krävs ständiga anpassningar till omvärlden. Det har evolutionen hjälpt oss med men vi har begåvats med något som har ersatt den naturliga evolutionen och accelererat civilisationens utveckling: Teknologi.

Men vad i herrans namn driver oss att ständigt uppfinna nya teknologier? Det kan vara förståeligt då det kommer till vår överlevnad. Eld, jaktvapen, fiskedon och uppförandet av hyddor kan förklaras med att skapade skydd, förenklade vår mathållning och hjälpte oss att överleva. Men någonstans borde ju allt stannat upp. Har vi utvecklat teknologi för att vi är besatta av ett evigt liv och därför bygger teknik för att förlänga det in absurdum? Det har troligen inte varit människans strävan i alla år eftersom religionen var en enklare väg till en tro på evigheten. Det är först nu vi talar om nedfrysning av kroppar och hjärnor för att kunna återuppstå senare i tiden. Nej viljan att driva teknologin framåt måste komma av någonting annat. Människan har några grundläggande system inom oss. Dessa så kallade grundkänslor är fundamentala för vår överlevnad och beskrivs ingående i kapitel 4. Det är vrede, panik, omsorg, fruktan, sök och lust system och lekfullhetssystemet. I det sistnämnda ryms… nyfikenhet.