Teknologin som evolutionens motor

Vår nyfikenhet driver helt enkelt fram nya teknologier. Elden. Hjulet. Elen. Flygplanet. Rymdraketen. AI. Nyfikenheten är helt enkelt teknologins motor. Kan teknologin till och med påverkat människans evolution? Vår förmåga att gå upprätt, använda verktyg och göra analyser?  Kommunicera? Förstå konsekvenser av handlingar? Ja. Det finns stöd för att användningen av verktyg och utvecklingen av teknik har format vår fysiologi och kognition. Den evolutionära processen är komplex och involverar både biologiska och kulturella faktorer.

Människans förmåga att tillverka och använda verktyg tros ha påverkat utvecklingen av våra händer. Våra gripande händer och den utvecklade tummens rörlighet är anpassningar som har möjliggjort mer precis verktygsanvändning, något som har spelat en stor roll i vår evolutionära framgång. Studier tyder på att behovet av att använda verktyg påverkade utvecklingen av finmotorik och hjärnans sensoriska och motoriska områden.

En annan viktig anpassning är att människor utvecklade förmågan att gå på två ben (bipedalism). En hypotes är att detta gjorde att händerna kunde frigöras för att använda verktyg och skapa teknologi. Genom att gå upprätt fick tidiga hominider möjlighet att bära föremål, använda verktyg för jakt och samla föda mer effektivt. En studie som stödjer denna hypotes är från Robin Crompton, som föreslår att bipedalism utvecklades delvis för att händerna skulle kunna användas till att skapa och använda verktyg.

Teknologin tros ha spelat en central roll i den kognitiva evolutionen. Att tillverka och använda komplexa verktyg kräver planering, problemlösning och kommunikation, vilket kan ha drivit på utvecklingen av större och mer komplexa hjärnor hos våra förfäder. Till exempel visar forskning att utvecklingen av verktygstillverkning för jakt och födosökande kan ha stimulerat tillväxten av specifika hjärnområden, som den prefrontala cortex (som är viktig för planering och abstrakt tänkande).

Den teknologiska utvecklingen av jaktverktyg som spjut och pilbågar krävde social samverkan och koordinering. Detta har lett till teorier om att teknologin inte bara formade vår kroppsliga evolution utan också vår sociala och kulturella utveckling. Det finns stöd för att språket utvecklades som ett verktyg för att kommunicera under samarbete i jaktsituationer.

Källor:

• Crompton, R. H. (1995). Hypotheses on the Origin of Human Bipedalism: The Effects of Higher Quality Diet and Increased Locomotor Efficiency. Journal of Human Evolution.

• Stout, D., Hecht, E. E., Khreisheh, N., Bradley, B., & Chaminade, T. (2015). Cognitive Demands of Lower Paleolithic Toolmaking. PLoS ONE.

Som vi ser har teknologin fört oss från språket till AI. Teknologin är fullkomligt central i människans utveckling men också hennes erövrande av okända och farlig mark så som världshaven eller rymden. Vi är inte av nöd tvungna att använda oss av ubåtar eller rymdfärjor för vår utveckling men det är en del av vårt erövrande. Man kan säga att fram till och med steg 3 på behovstrappan, gemenskap, så är det fråga om utveckling men då vi kommer till egna erkännanden och självförverkliganden handlar det mer om viljan att erövra. Behovstrappan som vi nämnde inledningsvis har en given plats i vår etik men det har även ledarna och kaos vilka vi tog med i beräkningen då vi inledde byggandet av den här etiken.

Nyfikenheten är alltså vår grundkänsla och den driver fram utvecklandet av teknologi vars framställan och utveckling utlöser tillfredsställelse (i form av dopaminpåslag   se kapitel 4). Den nya teknologin möjliggör nyfikenheten på att bygga än mer avancerad teknologi och så fortgår den så kallade exoevolutionen – den evolution som sker utanför våra kroppar.

Tekniken försöker alltid råda bot på oordning och strävar mot nya kunskaper vilket leder oss bort från kaos. Det krävs också ledare för att driva fram tekniker även om de befinner sig på en klusternivå. Utan teknologin skulle vi vara kvar på savannen och i botten ligger vår nyfikenhet. Teknologin drivs av innovation och innovation skapas av yttrandefrihet och konkurrens vilket kräver en etik. Vi har kommit så långt i byggandet av etiken att vi kan stryka ännu en punkt då vi funnit lösningen på den.

1. Sanningen är en bristvara och det förminskar tilliten. Om tilliten förminskas så försvagas tilliten mellan människor vilket leder till konflikter och minskat utbyte av bildning och handel vilket krymper civilisationens möjligheter till kultur och kunskapsexpansion.
2. Vi befinner oss i kaos-fasen av det fjärde kommunikationsparadigmet. Vid det förra paradigmskiftet löste vi detta genom att orientera oss framåt mot ordningen.
3. Ingenting kan vara gott eller ont då det beror på kontexten.
4. Kontexten ändrar sig alltid beroende på aktuell kultur och tid. Därför finns ingen exakt etik eller moral.