Identitärism och konsolidering

I gängse beskrivningar brukar identitärism beskrivas som högergrupperingar som värnar om tradition, etnicitet och kultur medan identitetspolitik handlar om grupper som värnar om mångfald och inkludering. I Syntopismen så innebär det samma sak i vårt rostsystem då båda grupperna använder abjektet som mål för sin ideologi. Men faktum är att etnicitet rör flera olika områden som ursprung, språk, kultur och ibland också självidentitet. På så sätt kan även identitetspolitik som handlar också om etniciteter men har andra metoder och vägar att gå än identitärism. Abjektet är dock det som förenar dem. Metoderna och tillvägagångssätten är annorlunda. Därför väljer Syntopismen att klassa dem båda som identitära rörelser som kan höta hemma en maskulin eller feminin kultur. Det sista är helt enkelt ett bättre sätt att beskriva rörelser som har olika metoder men samma destruktiva natur: abjektet.

Grupper som orienterar sig efter abjekt kallas för identitärer och deras idé för identitärism. Oavsett om den kommer från höger, vänster, klimatet, gängen eller var helst ifrån. Identitärism vill destruktivt tillsammans förinta en fiende som är detsamma som att uppnå målet oavsett om detta är sant eller inte. Det är en livsfarlig idé som vi sett i världen över hela historien. Den har lyssnat till många namn såsom stalinism, rasism, nazism, feminismen efter 1: a eller 2: a vågen, BLM med mera.

Motsatsen till identitärism är konsolidering.  Den finner man hos bekännare av fetischen. Dessa grupper samlas kring något som enar dem att konstruktivt tillsammans uppnå något för att nå målet. Medan konsolideringen innebär skapande och samverkan i en kontext för att nå målet så innebär identitärism avsky, äckel och förgörelse av en annan grupp för att uppnå ett mål.

Identitärismen har dessvärre ett övertag över den konsoliderande kulturen och det är att den har närmare till känslorna medan konsolideringen brukar ha närmare till pragmatismen. Eftersom människans har närmare till känslor ’än logik vilket du kommer förstå efter kapitel 4, så har identitärismen lättare att vinna sina följare och det kanske är det vi kan utläsa av människans blodiga historia.