Exempel
Det finns en bra och enkel mänsklig parallell för att förklara den konsoliderande och identitära idén och den finns i den moderna amerikanska historien. Både Malcolm X och Martin Luther King Jr. var centrala gestalter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen, men de hade olika strategier och filosofier när det gällde kampen för svartas rättigheter. Låt oss göra en kort jämförelse.
| Aspekt | Martin Luther King Jr. | Malcolm X |
| Bakgrund och uppväxt | Födde 1929 i en medelklassfamilj i Georgia. Pastor, akademisk bakgrund. | Födde 1925 i Nebraska. Växte upp i fattigdom, tidig kriminell bakgrund. |
| Syn på ras och identitet | Förespråkade raslig jämlikhet och en gemensam framtid. Drömde om ett samhälle där alla behandlas lika. | Förespråkade svart självbestämmande och separatism. Var kritisk till vitheten och förespråkade svart stolthet. |
| Metoder och strategi | Förespråkade icke-våld, civil olydnad och fredliga protester, inspirerad av Gandhi. | Förespråkade våldsamt självförsvar (tidigt) och svart separatism. Efter 1964, mer inkluderande men med fortsatt fokus på svart stolthet. |
| Syn på USA och dess institutioner | Tro på att förändra samhället genom lagstiftning och samarbeta med politiska ledare. | Kritisk mot USA:s grundstruktur. Förespråkade självständighet från det vita majoritetssamhället. |
| Relationer med andra ledare | Samarbete med andra ledare i medborgarrättsrörelsen som Rosa Parks och John Lewis. Arbetade också med president Lyndon B. Johnson. | Konfliktfyllda relationer med andra ledare som Martin Luther King. Kritiserade King’s strategi som för passiv. |
| Arv och påverkan | Stort inflytande på medborgarrättslagar som Civil Rights Act och Voting Rights Act. Symbol för icke-våld och fredlig protest. | Inflytande på svart nationalism och identitet. Påverkade radikala rörelser och synen på svart stolthet. |
| Filosofi om våld | icke-våld är den enda vägen till rättvisa och förändring. | Försvarade rätten till våld för att skydda svarta människor mot rasism och förtryck (initialt). |
| Syn på integration | Förespråkade integration och gemenskap mellan svarta och vita. | Första åren förespråkade separatism, men ändrade syn på samarbete med vita efter pilgrimsfärden till Mecka. |
Av tabellen kan vi se hur Martin Luther King JR tenderar att gå åt ett konsoliderande håll medan Malcolm X snarare går åt det identitära hållet. Notera att konsoldierande krafter kan bli identitära så som har skett med rörelser som börjat som konsoliderande men gått över till att finna abjekt och identitärism. Ett bra exempel är hur Quincy Jones försökte få svarta rappare i USA på 90-talet att främja icke våld men som snabbt spårade ur i rena avrättningar. Jag tror säkert rapparna respekterade Jones budskap men de hypermaskulina fenomenen puttrade i hip hop kulturen och förändrade det vi kommer kalla för tyngdpunkten i kulturteorin. Det är något paradoxalt men mänskligt då hip hop kulturen startades av gängen just för att begrava gängvåldet. 20 år senare handlade det om något helt annat.
Det är lurigt. Första vågens feminism slog för kvinnans frihet. Det är inte en identitär rörelse utan mer en rörelse i självförsvar därför att kvinnan på många sätt vara helt kuvad i det nya moderna samhället på 1900-talet som kom ur gamla normer och könsroller anpassade för en annan tid. Men tonen skulle kunna antyda ett abjekt istället för en fetisch. Idag handlar kvinnokamp bland annat om ”vita cismän och ’transofober’” även om alla kvinnor inte håller med. Jag skulle gissa på att kvinnorörelsen är mer splittrad nu än i början av 1900-talet och orienterar mer efter abjektet än fetischen.
Lagen om Hets mot folkgrupp är en lag fylld av tolkningar som ska göras och det medför att vissa grupper kan dra nytta av den medan andra inte kan det. Det beror helt på de som dömer i de fall tolkningen äger stort utrymme. Härvidlag kan abjektet få stor kraft då man är ute efter ”hämnd” eller ”rättvisa”. Det här blir ännu snårigare då det börjar tillämpas på kulturell nivå vilket vi ska se i avsnittet om Gränser i nästa kapitel.
|
|
Syntopism 