Memer     

Generna skapar alltså individen men individen tar samtidigt intryck av allt som hon konsumerar via sina sinnen. Vi brukar tala om arv och miljö. Det råder olika uppfattningar kring om det är arvet eller miljön som präglar individen mest. Det har på senare tid, bland annat via epidemiologi, visat sig att arvet och miljön är mer intimt förknippat än vi trodde först.

Om generna är våra första byggstenar till att formas som individ så är memerna allt annat som byggs ovanpå denna grund. Memerna präglar bebisarna redan under deras uppväxt men generna skapar från första sekunden olikheter mellan könen. Hjärnorna lär sig och programmeras av vad de ser runt omkring sig. Det är därför inte fel att tala om att olika folkslag beter sig olika: att vissa är mer våldsamma, försiktiga eller livliga. Det är vad vi bland annat säger om ”de tysta” finnarna eller ”de hetlevrade” sydeuropéerna idag. Det här är idag en vetenskaplig iakttagelse så väl närapå en lagöverträdelse i takt med identitärismens framtågande.

I takt med att individer utvecklas så präglas de allt mer av sin omgivning. Den kända evolutionsbiologen Richard Dawkins myntade 1976 begreppet mem som innebär ungefär ”att imitera” och kommer från flera klassisk grekiska ord:

”En ur kulturarvet utbruten enhet, hypotetiskt sett analog med en specifik gen, och lydande under samma naturliga urval beroende av sina fördelar inom den egna idéfenotypen för sin överlevnad och utbredning i kulturmiljön”.

Exempel på memer som Dawkins angav var melodier, slagord (catch-phrases), trosföreställningar, klädmoden, sätt att tillverka krukor (ways of making pots), och tekniken bakom byggandet av valv.

Det råder viss osäkerhet i den vetenskapliga världen huruvida Dawkins har rätt i sin idé om memet. Det man i huvudsak är överens om är att memet är den minsta självreplikerande kulturenheten. Därvidlag noterar vi släktskapet med genen som är den minsta byggstenen hos individen. Eftersom individen evolverar med genen som utgångspunkt så kan vi också se på kulturella evolutioner via memer. Genen nedärvs via sexuell spridning medan memen nedärvs i den kumulativa kulturen – det enda som skiljer oss från djuren. Det sker genom härmning, imitation, traditioner, vanor, seder och bruk, institutioner med mera. (Sandberg 2000, Distin 2005).

Förutom att gener sker på ett biologiskt plan och memer existerar i sociala sammanhang så visar det sig att de för det första påverkar varandra och för det andra visar det sig att då gener utvecklas under oerhört lång tid, så är memer mycket snabbare i sin evolution.