Skillnader

Hofstede konstaterar att det som anses maskulint i en kultur inte behöver anses maskulint i en annan. I väst skulle troligen läkare ofta, i alla fall fram tills ganska nyligen, kodas manligt men i Ryssland är majoriteten läkare kvinnor. Hofstede beskriver inte om läkare upplevs som feminint kodat.  Män dominerar i sekreteraryrken i Pakistan medan det är vanligt med kvinnliga chefer i Thailand vilket är nästintill otänkbart i Japan (Olsson 2024:82). Detta är fortfarande på könsnivå och inte på hur grupperna uppfattas.

Vidare så överlappar kulturerna varandra i vissa avseenden men har olika funktion. Kollektivismen i den feminina kulturen värnar om omvårdnad och gruppens väl medan den i den maskulina kulturen strävar efter att hålla ihop jaktlaget för optimal utdelning. Sociala regler ställs upp för att den feminina kulturen ska kunna sätta hierarkier och roller medan den i maskulin kultur präglar distinkta makthierarkier för gruppens funktion.

Även om könsrollerna kan variera över kulturer så finnes uppenbara gemensamma tendenser vilket inte borde möta någon större förvåning. Om vi utgår från individen så är skillnaden som mest typiska i de fysiska dragen där männen är utrustade med mer muskulär massa och kvinnorna med mindre. Detta kommer sig framförallt av två basala beteenden på Maslows nedre del av behovspyramiden. Männen har varit de som ingått i den fysiska yttre cirkeln genom att skydda samhället och skaffat mat då de utövat jakt på vilda djur. Kvinnorna å sin sida stannade i den sociala inre cirkeln där det sociala kittet höll stammen samman och där barnen föddes och uppfostrades.

Med denna basala skillnad på individnivå kan vi arbeta oss uppåt till gruppnivå. Där uppstår andra skillnader som stammar ur den förra till exempel synen på risktagande. Den yttre cirkeln utövar jakt och försvar och där bli en avvägning i riskbedömning och ett ständigt förhållande och normalisering till risken legio. I den inre cirkeln är det tvärtom. Där värnar man om riskminimeringen. Att utsätta barn eller mödrar för risk innebär att stammens avkommor kan gå förlorad och därmed stammens fortlevnad. Låt oss se på några enklare skillnader som skapat feminina och maskulina kulturer.

Hemmiljö och familj: Enligt Hofstede är män (således) mer intresserade av prestationer utanför hemmet så som jakt och krig. I våra moderna samhällen översätts detta till termer som till exempel entreprenörskap och ekonomisk vinst. Statusen för framgång i dessa områden är dock konstant både nu och då. Hofstede menar också att männen agerar mer i enlighet med bestämdhet, konkurrensbenägna och hårda medan kvinnor är mer intresserade av bry sig om hem, barn och människor i största allmänhet.

Då kvinnor genom tiderna har ammat har de varit tvungna att ha en närhet till barnen som då gått via hemmen. Männen har däremot haft större rörelsefrihet då de ägnat sig och jakt och fiske även om de också varit närvarande för att skydda kvinnor från rivaliserande stammar eller faror.  (Olsson 2024: 82).

Yttrandefriheten präglas i feminina kulturer oftare av social harmoni, social rättvisa och mångfald framför att säga sin mening (Olsson2024: 40). Det rimmar väl med de första stegen i den kulturella betraktelsen ovan där den inre cirkeln opererar efter sociala spelregler snarare än fysiska. Harris – Trump i USAs val 2024 är ett utmärkt exempel på hur man ser på yttrandefriheten. Där det ena lägret vill skydda befolkningen genom att censurera ord som kan upplevas som stötande för delar av mångfalden så vill det andra lägret ha full yttrandefrihet där var och en tar ansvar för sina känslor då de tar del av information.

Arbete: Då Hofstede mäter manligt och kvinnligt inom yrkesrelaterade frågor kommer han fram till att männens intresse ligger inom termer av inkomst, erkännande, avancemang och utmaning medan kvinnorna fokuserar på relationerna så som bra förhållande till närmsta chef, goda samarbeten, bostadsområde och anställningstrygghet. Det här kan eventuellt ge svaret på varför män har högre löner. De förhandlar utifrån andra parametrar.

Organisationer i maskulina kulturer tenderar att betona resultat och belöna prestation enligt principen ”åt var och en efter förmåga”. Feminina samhällen tenderar istället belöna personer enligt principen ”åt var och en efter behov”. I maskulina kulturer är tendensen att ”leva för att arbeta” medan feminina kulturer snarare tenderar att ”arbeta för att leva”. (Olsson: 2024: 92, 173)

Sociala relationer: I de tydligt feminint kodade sociala värdena så tenderar manliga kulturer värdera makt, prestation, stimulans och njutning samt hedonism mer än de feminina. Där värderar man istället välvilja och värnandet om andra människor – till och med om människor de inte känner – samt miljön och universalism mer än vad den maskulina kulturen gör.

Intressen: Vidare är kvinnor är generellt mer intresserade av människor medan män är mer intresserade av saker vilket gör dem intresserade av teknik, vetenskap och matematik. Det här gör AI extra intressant därför att båda könen kan idag intressera sig för den mest avancerade tekniken ur två perspektiv. Kvinnor som kommunikativa och sociala kan attraheras av att tekniken är byggd för att arbeta utifrån just sådana parametrar. Männen å sin sida kan använda samma teknik till avancerade ingenjörsbyggen och vetenskapliga idéer. Det är kanske första gången en avancerad teknik kan attrahera båda könen och det märks då man diskuterar frågan med grupper av både män och kvinnor jämfört med om man diskuterar andra tekniker.

Risker: Män är som vi tidigare nämnt generellt betydligt mer villiga än kvinnor att ta risker såväl som fysiska som intellektuella. Misslyckanden blir givetvis mer frekventa bland männen än kvinnorna men det blir även belöningarna och framgångarna.

Kommunikationen är den feminina kulturens område. Där främjar den relationer och utmana status i gruppen medan männen använder den för att befästa hierarkier och social ställning.

Aggressivitet: Då det kommer till aggressivitet är kvinnor mjukare och mindre aggressiva och mindre hierarkiskt inriktade än män. Det här slår igenom då det gäller personlighetsdrag och värderingar som intressen och kommunikationsstil. Kvinnor är mycket mer tillmötesgående samtidigt som de uppvisar betydligt högre grad av neuroticism. Mäns aggressivitet är ofta fysisk och direkt medan kvinnorna känner in och tar sig sociala uttryck såsom uteslutning för gruppen. En studie utförd 2017 av Cato Institute visar att 67% av de tillfrågade kvinnorna var positiva till cancelkultur medan bara 49% av männen var positiva till detsamma. (Olsson 2024: 35, 222)

Hjälte och offerroll: I den stereotypa bilden av kvinnan är hon offret och mannen hjälten eller förövaren. Det här är inte på något sätt en bild som besegrats idag trots alla försök. Att ta på sig offerrollen är en feminin kulturs idé medan rollen som hjälte vilar i den manliga kulturens idé. Som vi kan se i Sverige som alltså ligger i en hyperfeminin kultur så har delar av den manliga skaran nu börjat se sig som offer för en det ena och än det andra. De får inte identifiera sig som de vill. De får inte känna precis allt de vill och de visar sig sårbara och upplever kränkthet. Maskulina markörer som mod, ära och stolthet ligger inte för denna hyperfeminina kultur som alltså bebos av många män i dagens Sverige. Hjälterollen anses snarare som en toxisk patriarkal idé i syfte att förtrycka kvinnan. Ni kan säkerligen själva se hur destruktivt detta är och ni kommer utan tvekan kunna pussla in dessa företeelser på den kulturteori vi snart ska komma till.

Sociala medier: Sociala medier visar sig påverka unga människors hjärnor till att bli mer känsliga enlig Mitch Prinstein professor i psykologi, chef på Amerikanska psykologförbundet vetenskapsavdelning. Han forskar på unga människors påverkan i sociala medier. Det här bygger upp en fördel för hyperfeminina kulturer att byggas eftersom de gör unga sårbara och de kan då enkelt påkalla offerrollen.