Text: Nathalie Rothschild, Kvartal

​I veckan fick begreppet looksmaxxing spridning bland Sveriges mognare åldersgrupper tack vare Gabriel, 25, som i TV4 berättade att han ”slår sig med hammare för att bli snyggare”. Fenomenet associeras främst med unga killar som poängsätter varandras utseende och sporras att optimera olika aspekter av sitt yttre med hjälp av metoder som har svagt vetenskapligt stöd. ​På sitt instagramkonto hävdar Gabriel till exempel att man kan bli längre genom att hoppa som en masai, att man kan få piggare ögon genom att blinka och fixera blicken på olika sätt, och att det går att motverka ett vikande hårfäste med hjälp av en enkel rakhyvel.​Gabriel är mycket populär på nätet. I TV4 säger han att han fram till ett år sedan hade fler följare än självaste Clavicular – den världsberömde looksmaxxaren som nyligen skapade rubriker då han dömdes för att ha skjutit en alligator med 12 skott på en båt i Florida, tillsammans med influeraren Cuban Tarzan, också han stor inom den nätbaserade manosfären.​Dagens ungdom.​ Eller?​ Faktum är att maxxingtrenden är varken en ny eller enbart ungdomlig företeelse.​För det första har looksmaxxing spridit sig bortom tonårsmanosfären. I ett reportage på sajten Dispatches framkommer att många kvinnor i olika åldrar nu också följer influerare såsom den brittiske 20-åringen Oscar Patel, som bland annat ordnar nätbaserade kurser där småbarnsmammor uppmuntras att looksmaxxa sina bebisar. Han rekommenderar till exempel amning i minst två år för att bebisens gom och överkäke ska formas på ett fördelaktigt sätt. ”No matter how old you are, you can always become the person you were meant to be”, skriver Patel i en kommentar till sin Youtube-video How to raise a supermodel.​ För det andra brukar begrepp som myntas och sprids på plattformar som Tiktok egentligen beskriva olika typer av beteenden som varken är nya eller har något med varandra att göra men som ändå blir föremål för analyser som landar i att det säger något om dagens ungdoms – och antagligen också den civiliserade världens – förfall.​ Den bredare maxxingtrenden handlar om att på olika sätt få ut det allra mesta av olika aspekter av ens liv. Att läsa så mycket som möjligt kallas nu booksmaxxing, att få till bra sömnrutiner är sleepmaxxing, att utstråla självsäkerhet och karisma är auramaxxing, att ägna sig åt icke-skärmbaserade aktiviteter är hobbymaxxing, att tjäna bra är moneymaxxing, att vara en hängiven muslim är islammaxxing.​Suffixet ”maxxing” kan alltså läggas till nästan vilket substantiv som helst och på så sätt förvandlas vardagliga vanor till intensiva projekt – ofta med hjälp av olika rutiner, prylar eller kosttillskott. En del av trenden är också att dokumentera och dela sina prestationer på nätet som en del av kultiveringen av det egna jaget och sin image. Medan metoderna är relativt nya så är samtidigt maxxingtrenden den senaste versionen av en drift som funnits i urminnes tider. Nämligen människans strävan att uppnå ideal som kräver att hon överträffar sina medfödda begränsningar – i kombination med ett starkt bekräftelsebehov. ​Det nya är inte viljan att optimera livet – och ambitionsmaxxing är ju det som fört mänskligheten framåt. Det nya är att internet och främst sociala medier har gjort alla aspekter av livet oändligt synliga, mätbara och jämförbara – och det kan vara maximalt utmattande.

---

Det här beskriver jag i Syntopismen som hyperindividualism och jag har egentligen inget att tillägga. Skribenten säger det rakt ut. Det är ett västeligt fenomen och det är skadligt och påverkar äldre som unga.

Det är också vad marknadsförare traktar efter. Det är vad agenterna kan komma att slå sönder vilket jag hoppas. Det kommer kräva en helt ny typ av marknadsföring.