
”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort”. Astrid Lindgren (Bröderna Lejonhjärta)
Det här är en mycket missförstådd mening som många gärna använder för att förhärliga socialt våld. Låt mig förklara.
Det är sant som Lindgren skrev. Men det måste också sättas i en kontext. I Bröderna Lejonhjärta kämpar Jonatan och Skorpan mot en dominant makt. I Sverige består den dominanta makten av institutioner. Då kyrkan och adeln föll efter Upplysningstiden så gav den plats för tre nya maktinstitutioner: medier, akademier och politiker.
Över väst blev de nu den dominerande makten just dessa. Kungar och kyrkor förlorade sina privilegier i rasande fart. Istället tog dessa över.
Världen blev efter andra världskriget influerade av en omsorgskultur efter allt elände vi varit med om. Denna omsorgskultur eskalerade sen och började hitta olika strukturer som sas vara orsaken till ondska. Det är naturligt för våra hjärnor att göra det – det är rent civilisatoriskt och biologiskt. Och man behöve söka en fiende till det man vill försvara. Det visar sig i vänsterideologier där kapitalet och numer den vita mannen är problemet.
Det här fick sen fäste i våra lärosäten som då producerade populationen för de andra två maktinstitutionerna: medier och politiker.
På så sätt så har vi en omsorgskultur med en fiende i kapitalet i vår västvärld och jag tror inte ni argumenterar emot. FN. EU. Rädda barnen. Socialdemokrati. Klimatet. Feminismen. HBTQ. BLM. Alla värnar om minoritetsgrupper och deras rättighet och pekar på olika fiender som arbetar emot dem. Rasister. Kapitalister. Klimatförnekare. Även om det bara består i kritik och inget annat.
Så då Lindgren skriver att: ”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort” så handlar det inte alls om att stå upp för rasism, HBTQ, islam, klimat eller allt det som våra maktinstituioner står för till 110%. Tvärtom! Att ”göra något man inte vågar” är att stå emot en kultur som vuxit sig så stor att all kritik målas upp som hat och hot.
Men då det sker möter det förakt och avsky. Exakt sådant som riddar Kato utsatta Törnrosdalen för.
Där har ni det verkliga motståndet. Inte det som Linkedin-profiler skriver i ryggdunkar trådar för tro det eller ej: det var där jag – som vanligt – fann det.
Vad tycker du? Dela dina tankar :)