Detta avsnitt är något längre (ca 1700 ord)

Kärna, kontext och förhållande – subjekt och objekt och intersubjektivitet

Vi har berört idéen om kärna, förhållande och kontext i kapitel 1. Jag föredrar egentligen de orden framför de mer filosofiska subjekt och objekt eftersom de är mer begripliga och mer användbara i dessa texter.

Kärna, kontext och förhållande

Kärnan är i Syntopismen det som måste förhålla sig till kontexten. Med det menas ett ting eller organism som på befinner sig i en omvärld. Det kan vara en atom i en molekyl, en cell i en kropp, en människa i en miljö, jorden i solsystemet, solsystemet i galaxen och galaxen i universum. Mellan kärna och kontext råder det ett förhållande. De måste alltid stå i någon relation till varandra. Kärnan befinner sig alltid i en kontext som omger den på ett eller annat sätt.

Subjekt

Subjektet refererar till den som utför en handling eller är i fokus i en mening som reaktion på ett objekt. I en mening är subjektet ofta en person eller en entitet som har medvetande och kan tänka, känna och agera. En subjektiv storhet kan vara smärta eller en ideologi. Det är något som upplevs sant och reellt för subjektet. Det syntopistiska begreppet av subjekt är kärna.

Objekt

Objektet är den/det som utsänder det som påverkar subjektet och därmed blir det som är i fokus för subjektets och skapar dess handling. Det kan vara en person, en sak eller en idé. Objektet kan vara en text om socialismen eller en asteroid men även en person som subjektet på något sätt förhållet sig till som tex en fiende eller en partner. Därför är objektet också ett subjekt för sig själv. Det syntopistiska begreppet för objekt är kontext.

Intersubjektivitet

Då subjektet och objektet utbyter information mellan sig så uppstår en triad där den tredje entiteten är intersubjektivitet. Intersubjektivitet handlar om den gemensamma förståelsen och delade upplevelser mellan människor.

Intersubjektiviteten handlar om hur individer skapar mening tillsammans genom kommunikation och interaktion. Intersubjektivitet är viktigt för att förstå sociala relationer och hur vi formar vår verklighet genom delade uppfattningar och erfarenheter. Tillsammans hjälper dessa begrepp oss att förstå hur vi relaterar till varandra och omvärlden. I det här kapitlet kommer vi främst tala om information som intersubjektivitet.

Intersubjektivitet innebär att något skapas i ett kollektivt medvetande i samma stund som det överförs. Kommunikation är ett bra exempel. Då ett objekt överför information via kommunikation till ett subjekt i bemärkelsen tal från en människa till en annan så uppstår intersubjektivitet i den överförda informationen. Om jag berättar för dig att jag fryser så började jag inte frysa då jag berättar det och jag slutar inte frysa då jag avslutat meningen. Jag har helt enkelt skapat en intersubjektiv upplevelse med det berättade som är menat att skapa förståelse oss emellan.

Ett annat exempel är pengar. Då person A köper något av miljonären B får pengarna värde för person B.  Oavsett hur rik person B än må vara, oavsett antal lyxjakter och villor hon äger, så är pengarna helt värdelösa om person Bs lyxjakt förliser och han spolas upp ensam på en öde ö. Värdet i pengarna uppstår i transaktionen då de byter ägare det vill säga i sin intersubjektiva fas. Man kan mena att pengarna ändå har ett värde på pappret och fyller en funktion då person B ska göra affärer eller kanske ta ett lån till att bygga nya fastigheter. Men återigen används då pengarna till en intersubjektiv berättelse som möjliggör lånet. På den öde ön spelar det ingen roll för person B där han inte kan kopplas mot dem och därför är lika utsatt som person A skulle ha varit. Även om B hade en miljon dollar med sig på ön så har han ingen att överföra dem till. Och även om han hade det så måste denna öbefolkning i sin tur kunna använda dem vilket de inte kan (såvida de inte bygger upp ett valutasystem på ön).

Tro är ett tredje exempel. Människor kan tro på spöken trots att det aldrig går att bevisa att de finns. Berättelsen och överenskommelsen i intersubjektiviteten existerar mellan dessa troende men de objektiva bevisen för spökena uteblir. Lagar, regler, valutor, religioner är ytterligare exempel på intersubjektiva storheter. I vår värld är de inte bara nödvändiga – vi kan inte leva utan dem eftersom de är de berättelser vi behöver för vår existens.

I alla former där politiker, affärsmän och andra skriver sina konstitutioner, avtal och förordningar så grälar de i evigheter om just dessa dokument som ska skrivas så var och en får ut det hon önskar i förhandlingen. Anledningen är att samtliga inblandade vet att dessa dokument eller databitar kommer utgöra en enorm makt i framtiden. Detta beskriver den starka betydelsen i det intersubjektiva mellan objekt och subjekt.

Låt oss överföra denna kunskap till två olika modeller. Vi gör det för att det ska bli lättare att förstå det här kapitlet.

Intersubjektivitetsmodellen

Som vi sa i kapitel 1 så är kommunikation helt enkelt storheten A som förs från objekt B till objekt C för att erhålla informationen D.I den här modellen förutsätter vi alltid att objektet B är en organism med förmåga att kommunicera. Med vår nyvunna kunskap kan vi förfina detta uttryck till att beskriva kommunikation på detta sätt.

Objektet B förmedlar en tanke, idé, upplevelse (frossa) A via informationen C (”Du jag fryser verkligen idag”) till subjektet D (du) som tolkas i en tolkning eller föreställning E (”Han fryser nog om han säger det”). Reaktionen (F) (”Jag ser att du fryser” eller enbart en observation att B fryser). Nu delas upplevelsen om att B fryser till en intersubjektivitet (F) vilket leder till en reaktion G hos D (”Vill du låna min tröja?” / ”Det är ju inte kallt” / ”Varför tog du inte på dig en jacka då vi gick ut?” / ingen synbar reaktion etc.) vilket formar en ny tanke A hos objektet B.

Ett företags VD (B) skapar ett avtal (C) ur en föreställning om hur avtalet ska regleras (A). Motparten (D) tolkar avtalet (E) och som leder till förhandlingar om den gemensamma idén om vad avtalet innebär (F). D får sedan lämna sin reaktion (G) på vad de kommer fram till som leder till att B får skriva om avtalet till dess processen når den punkt där B och D är nöjda.

Intersubjektivitetsmodellen

Information är alltså intersubjektiv och eftersom hela vår kumulativa kultur bygger på information som passas ner genom generationer så är begreppet intersubjektivitet fundamentalt för vår förståelse för civilisationen. Men den är också fundamental för AI eftersom AI och Internet bygger på information.  Dock är tanken A inte en del av AI (än) men kan vara en del av internet då internet bygger på mänsklig interaktivitet.

Den reducerade modellen

Intersubjektivitet kan enbart användas mellan subjekt och objekt som uppgår i en gemensam förståelse och därför har måste objektet och subjektet ha ett medvetande. I Syntopismen existerar intersubjektivitet på individnivå och inte på gruppnivå. Dessutom behöver vi en modell för objekt som är omedveten materia och inte kan uppnå intersubjektivitet. Vattnets kraft som påverkar på stenen är inte en gemensam förståelse utan en fysisk företeelse men det är lika fullt en triad.

Det som skiljer den här modellen från den förra är att den här kan användas på kollektiv nivå och den kan användas då objektet inte är en medveten varelse utan precis vad som helst. Det kan vara en storm, en färg eller ett ljud som uppkommer från materia. Då kallar vi objektet för kontext och det som förhåller sig till detta för kärna (vilket ersätter subjektet). Reaktionen (G) behöver då inte överföras från en mottagare (D) till en avsändare (B) utan reaktionerna kan lika väl skapa en stor förändring hos kärnan D. Den reducerade modellen används i kapitel 3 för att förklara hur kulturer förändras.

1. I den reducerade modellen ersätter vi objekt med kontext. Kontexten kan men behöver inte vara organisk. Därför utelämnar vi tanken A.
2. Den reducerade modellen behöver inte innehålla intersubjektivitet då den a) kan ske på kollektiv nivå då alla upplevelser (F) istället blir individuella där intersubjektiviteten existerar och b) kan uppstå från död materia utan medvetande och därför inte kan dela en upplevelse.
3. Det är med det sagt inte säkert att det är information som påverkar kärnan D. Det kan lika gärna vara en händelse orsakad av död materia eller materia som inte kommunicerar men som reagerar och därmed påverkar. Därför kallar vi Informationen C för Fenomen i den reducerade modellen.
4. Reaktionen påverkar i första hand kärnan D som kan uppleva en förändring beroende på hur den tolkat fenomenet. En eventuell reaktion kan även påverka kontexten B.

Den reducerade modellen

Fredsrörelsen och feminismen (Kontexten B) menar att det aldrig mer ska bli krig efter Berlinmurens fall och därför kan vi avveckla försvaret (Informationen C). Majoriteten av Sveriges befolkning och regering (D) tolkar detta som sant (E) varpå en nedmontering av försvaret sker (G) vilket påverkar såväl D som B.

En ny chef äntrar befattningen personalchef (kontexten B är här både den nya chefen som person, hans befattning och uppgifterna det för med sig). Han inför hårdare tag mot ledighetsansökan och inför mer administration (C) som belastar personalen (D) vilka upplever det negativt (E) och visar sitt missnöje med att kalla in facket (G) som direkt påverkar B och indirekt kan påverka D.

En tsunami (B) dränker (C) kustlandet (D) som skapar panik (E) som får folk att fly och FN att kalla in hjälporganisationer (G).

En arborist (D) får i sitt yrkesutövande (B) en trädgren över sig (C) och skadar sig så allvarligt att han överväger att byta yrke (E) och gör det senare (G).

Om du drar dig till minnes vad vi sa i kapitel 2 så är etiken det kitt som krävs för tillit och sammanhållning och nödvändig för att driva människor framåt. Av dessa modeller bör man förstå att triaden i dessa två former är nödvändig för etikens fortbestånd.

Så även om vi säger att vi lever i en hyperfeminin kultur så kan nya kulturer uppstå i samma incitament så som den svenska regeringen. I grunden behåller man den feminina hyperkulturen (som med Nato, Trump och Ukrainakriget nu gått från hyper till protektionistiskt feminin) men samtidigt existerar andra kulturer parallellt gentemot andra parter av nödvändighet på grund av omvärldens skeenden. De behöver alltså inte alls ha samma fas eller ens markör som den kultur som driver själva nationen. Kulturer måste alltid betraktas utifrån sin kontext.