Faserna

För förklaring till Bild 1 som dessa faser återfinns i så hittar du en förklaring längst bak i kapitlet. Det är dags att gå igenom den sista delen av Syntopismens kulturteori innan vi börjar se om den fungerar. Vi ska se över kulturens födelse och uppväxt, livsverk, falnande och död som beskrivs genom tyngdpunktens förflyttning i lod och våg genom kulturens fyra faser. Tyngdpunktens position är inget annat än populationens uppfattning av omvärldens intryck (fenomen) och dess reaktion i form av kulturbygget.

Fasernas definition utgår från handling – inte känslor eller tankar. Det innebär till exempel inte att en krigisk tanke om att mörda någon i en kultur utspelar sig i Hyperfasen där den krigiska handlingen äger rum. Den krigiska tanken kan tänkas i alla faser. Däremot är den säkerligen påverkad av fenomen som kan rubba tyngdpunkten och har lättare att uppstå i faser som uppmanar våldsamheter vilket är mer frekvent i till exempel Hyperfasen). Det kan vara klokt att ha termerna från banorna nära till hands för denna genomgång, Som vi också ska se kan lyfter vi in Trons matris med abjekt, fetisch, konsolidering och identitärism i detta och får en ännu starkare bas med våra nyvunna kunskaper.

Då vi talar om en kulturs fas, det vill säga helt enkelt var den befinner sig i sin utveckling i och med tyngdpunktens position, så använder vi fasens namn tillsammans med ordet kultur. Det blir i de nedanstående fyra fallen: evolutionskultur, oscillationskultur, protektionismkultur och hyperkultur. Då vi specificerar det lägger vi till markören där till exempel hypermaskulinkultur får illustrera gangsterkultur eller fundamental islamism. Återigen så byggs kulturen av populationens tolkade fenomen. Därför skulle inte alla hålla med mig om att till exempel fundamental islam är en hypermaskulinkultur men allt eftersom du tränger igenom dessa sidor kommer du själv förstå hur Syntopismen ser på maskulint och feminint. Om du inte håller med är en annan sak.

Vi kan inte räkna ut hur en kultur kommer tolka fenomen men vi kan ana det beroende på dess historik. Men däremot kan man i efterhand förstå varför vissa kulturer börjar bete sig på olika sätt genom att använda detta synsätt.