Kulturen framför ledarskapet

USA valet 2024 är en vattendelare för att exemplifiera feminin och maskulin kulturen. Det är utan tvekan så att republikanerna står för den amerikanska maskuliniteten. Det är inte mindre än 125 år då cowboys regerade i landet med pistolen i hölstret och vapenlagarna är fortfarande mycket aktuella. Den feminina kulturen har på senare tid gjort sin uppstigning allt mer tydlig via demokraterna som i mångt och mycket liknar den politik som först i delar av det västra Europa och framförallt i vårt eget land.

I valet 2024 förespråkade båda kandidaterna en identitär eller syntopistisk protektionistisk politik. Trump valde idén om att skapa framgång via industri och isolation – tydliga maskulina markörer. Alla idéer om könsidentifikation och mjuka värderingar sågs ned på. Harris å andra sidan valde en inkluderande och jämställd väg där alla var välkomna och där människor som inte stödde idéerna sågs som ”ett hot mot demokratin”. Det är förvisso en grund och enkel analys men icke desto mindre tjänat det vårt exempel. Båda dessa kandidater förespråkade identitär politik. Men något märkligt hände.

Då Trump i valet 2024 lockade väljare från minoriteter så krossade han alla idéer om en feminin identitär politik som Harris förespråkade. Samtidigt ser vi i Trump en identitär maskulin ledare. Så hur går det ihop? Hur kan identitärer locka väljare från andra identitära led? Borde de inte sluta sig samman? Det beror på att kulturbekännelsen trumfar valet av ledare. Ledaren är inget annat än kulturens anfader – inte kulturen som sådan.

Som jag ser det uppfyller Trump kriterier för en falsk ledare och är därmed identitär. Men det spelade ingen roll i valet. Låt oss bara se på hur många tillfrågade Trump-väljare som sa att det var ett val mellan pest och kolera. Svarta män sa uttryckligen i medier efter valet att de inte brydde sig om Trumps syn på ras. Deras ekonomi var viktigare och de såg Trumps protektionism som en styrka i detta. En man yttrade orden: ”he might not be THAT guy but he is OUR guy.” De förstod att de valde en falsk ledare men deras val av kultur trumfade typen av ledare. Det är inte första gången i historien vi ser detta men det är kanske en av de mest tydliga gångerna.

Att Trump är en falsk ledare innebär inte att han inte har goda ledaregenskaper i form av att vara just ledare. Uppenbarligen lyckades han locka väljare från vad som syntes vara självklara demokratiska väljare från minoriteter. Dessa valde en förespråkare av en kultur som var maskulin och rimmade bättre med deras egna uppfattningar av feminin och maskulina tolkningar av fenomenen.

Kulturen är det basala. Den falska ledaren må ha feminin markör och sträva efter beundran eller en maskulin markör och sträva efter makt. Det är underordnat såväl ledarskapet som kulturen. I tur och ordning faller gruppen val av ledare enligt följande oempiriska teori om valutgången som vägvisare för följande idé:

1. Kultur: feminin eller maskulin
2. Ledarskap av äkta eller falsk typ
3. Ledarskapets strävan efter makt eller beundran (oftast kopplad till kulturen)

Folket som följer ledaren kan i sin tur läsa in något annat än vad ledaren de facto är. På så sätt kan konservativa äkta ledare attrahera grupper som söker och läser in en identitär falsk ledare. På samma sätt kan falska ledare attrahera grupper som söker äkta ledare. De kan önska någon som räddar ekonomin i landet men struntar i att han är dömd för brott. Äktheten som tolkas är viktigare än hans tidigare handlingar. I en artikel i Svenska Dagbladet 8/11 2024 berättar en av de svarta Trump-väljarna att han inte bryr sig om om Trump kallar honom ”niggah” – bara han ”fixar landet” (citat från artikeln). Att ta ansvar för sina känslor och inte bry sig om tonalitet är sanna och äkta egenskaper som vittnar om hjältementalitet snarare än offermentalitet. Ändå kan mannen i artikeln som alltså inte bryr sig om vad han kallas, välja en falsk ledare att följa så länge den vittnar om kulturella markörer som tilltalar samma markörer som individen har. Fenomenen har tolkats och lästs.

Även om Trump gjort uttalanden som är fullkomligt vansinniga och dessutom förkastat demokratin genom att påstå valfusk som över alla tvivel motbevisats så röstade folk igenom honom. Ledarskapet som sådant må vara bräckligt och ifrågasätta den västerliga grundstenen om demokrati men den maskulina kultur som Trump företräder slog den falska ledartypen. Kulturer är allt.