Sammanfattning av kulturteorin

• Ingenting är mindre än 3. Kulturteorin består av fenomen och en kultur varpå fenomenen tolkas av en population. Populationen består av individer vars unisona tolkning skapas på molekylär nivå.
• För att grafiskt ta oss igenom kulturteorin använder vi oss av en tyngdpunkt som rubbas av fenomen genom 4 kvadranter som består av 4 banor. Kvadranterna representeras av faser som beskriver den aktuella utvecklingen i kulturen med hjälp av fyra banor: den negativt feminina, den negativt maskulina, den positivt feminina, den positivt maskulina.
• Banorna och tyngdpunktens position i dem beskriver populationens uppfattning av fenomenen.
• Tolkningarna består i
• en upplevd intensitet av fenomenen som ger tyngdpunkten dess förflyttning mot nya faser – den lodräta förflyttningen (eller vågrät mellan fas 2 och 3)
• uppfattningen av fenomenet som negativt maskulint, negativt feminint, positivt maskulint eller positivt feminint som placerar tyngdpunkten i en av fyra banor – den vågräta förflyttningen.
• Uppfattningen styrs av en tolkning av populationen kring fenomenens intensitet och markör. Fenomenen är neutrala. Detta påverkas också av ledaren oavsett om denne är äkta eller falsk.

Dessa tolkningar påverkar tyngdpunktens lodräta och vågräta position i kvadranterna.

• Tyngdpunkten kan återgå från Fas 4 och 3 men kulturen behåller alltid sin markör.
• Allt är sammankopplat i ett nätverk.
• Kulturen får sin födelse då fenomen sammanstrålar och tolkas av en population. Fenomenen måste upplevas som tillräckligt starka att sätta sin tro till. Då det sker utvecklas memer.
• Kulturen bildar med detta Evolutionsfasen. Den erhåller då en markör av maskulin eller feminin karaktär. Denna uppstår beroende på hur fenomenen som skapar kulturen tolkas individerna i den.
• Fenomenen läcker från andra kulturer och påverkar individerna. Fenomenen konsumeras medvetet eller omedvetet. Kulturer kan attrahera fenomen genom en tänkt gravitationskraft.
• Kulturen går igenom Evolutionsfasen, Oscillationsfasen, Protektionistfasen och Hyperfasen och förflyttar sig efter banorna i dem beroende på ledaren och populationens tolkningar av fenomen.
• Om ingen återgång sker under kulturens utveckling i fas 3 och 4 kommer den till sist nå Hyperfasen där den förintas av extern eller intern kraft; allt efter idén om arternas överlevnad i grunden där den bäst anpassade överlever. Det maskulina våldskapitalet slår nästan alltid det feminina dito.
• Fragment av fenomen driver ut i etern och stöter på nya populationer. De kan direkt sammanstråla med individer som befolkat den förra kulturen och bilda en ny kultur på de tolkningar av de gamla fenomenen. På detta sätt föds nya kulturer som börjar i Evolutionsfasen och dessa rör sig fram längs den framåtskridande rörelsen tills värmedöden inträffar. Bortom det vet vi intet men evolutionsetiken slår fast att den kunskapen ska sökas i kvantfysiken.
• Kulturteorin är cyklisk och använder de båda absoluten.

Man kan med kulturteorin aldrig förutse vad som kommer att inträffa, det vill säga tyngdpunktens position. Men man kan se på kulturen och definiera var den befinner sig och därmed se vilka möjliga vägar den har att ta vid nästa positionsförskjutning. Därmed kan man förbereda sig på dessa alternativ för att påverka nästa fenomens inverkan i önskad riktning genom att fyra av egna fenomen.

Det är självklart att denna teori är övergripande och mängder med individuella faktorer spelar in i den. Men som jag ser det har den gått att använda vid många tillfällen och den har också fått personer att haja till och se saker ur nya perspektiv. Det är min övertygelse att detta rotsystem kommer underlätta för individen att förstå den komplexa verklighet vi lever i idag.