Om individen…

Om vi rätt ut vad en population är så måste vi ju reda ut av en individ är. Annars faller ju hela idén om att ens prata om en population. Vi behöver komma vidare ner i kinesdockan (se kapitel 3) för att till sist landa i någon slutsats om individen som enhet i populationen.

Det har skrivits så oerhört mycket om individen och dess plats i världen. Detta har skett genom att använda psykologi, filosofi, idéhistoria, historia, religion, samhällsvetenskap, sociologi till och med parapsykologi. Vi verkar vara oerhört besatta av oss själva vilket vi berörde redan i det första kapitlet. Allt handlar om vilka vi är, vart vi ska men framförallt allt vi har gjort. I takt med samhällets klättrande på behovstrappan så tillåts vi allt mer fokusera på sista steget: självförverkligandet.

Vad ska då Syntopismen tillföra denna eviga debatt om vår förträfflighet och syfte i vår värld? Vad vet den som inte Freud redan har sagt? Eller som sagts av den moderna hjärnforskningen eller filosoferna och sociologerna? Syntopismen tillför troligen inget som redan inte har sagts men den sätter idén om individen i den evolutionsetik som Syntopismen förespråkar för att potentiellt nå nya höjder av medvetande. Inte hos någon påhittad Gud utan hos vetenskapen med hjälp av den kvantfysik som så uppenbart döljer hemligheter för oss – till och med om livet självt (se kapitel 2).

Finns något att hämta där? Är det inte en illusion? Om detta vet vi inget men evolutionsetiken säger att vi hellre bör ta reda på det än att välja en momentan njutning och förlustelse. Njutningen och förlustelsen kan lika gärna prägla resan mot målet. Mest troligen gör den också det. Men i den värld som nu balanserar på toppen av behovstrappan är idén om självet så vansinnigt högt ställt att man offrar allt från vänner till familj för att lyfta fram sitt eget ego att lysa inför alla. Men ingen ser därför alla skriker på scenen (se kapitel 1). Människan är hopplöst fixerad vid sin egen idé.

Om det finns något att hämta där så kan det vara större än livet självt. Större än mänskligheten som sådan. Vi kan som individer då välja att ta reda på det eller gå upp i oss själva. Evolutionsetiken är tydlig: evolutionen följer på den absoluta sanningen om tiden och därmed är njutningen underställd evolutionen. Njutningen får i bästa fall följa på evolutionen och det gör den givetvis med sexuella riter, kärlek, droger och sociala kitt som binder oss samman. Den följer inte på en hyperindividualism som går ut på individens fåfänga försök att bli sedd av vad psykologen Jaques Lacan kallar den Andre – en ständig betraktare av individen för hennes bekräftelse.

Men vem är individen i gruppen? Måste inte den här texten handla om individens motivation till sina handlingar och har inte det med fri vilja att göra? Förmodligen. Och fri vilja måste ju bestå i att man har någon form av medvetande? Antagligen. Måste vi inte då ta reda på vad medvetande är? Måste man då inte sätt medvetande i en kontext så som liv, intelligens och känslor?  Kan vi ta reda på hur det förhåller sig till varandra? Vi kan göra ett försök. För utan ett sådant försök kan vi aldrig börja definiera om AI kan ha ett medvetande bilket är en av de saker Syntopismen vill undersöka. Det innebär också att börja svara på uråldriga frågor om människans existens av den enkla anledningen att: om vi inte gör det så kan vi aldrig svara på vad AI är. Syntopismen betraktar inte AI som en teknik vilken som helst men det är uppenbart att många verkar göra det. Det är med största sannolikhet ett felsteg och det intressanta är att många blir väldigt arga då man framhåller det. Varför ska vi komma till senare. Frågan måste ställas därför att vi kommer att behöva ställa den då AI redan nu agerar på sätt människan varken kan eller kommer kunna att förstå. Det är i så fall ett potentiellt hot mot mänskligheten – eller en möjlighet – vi inte ställts inför tidigare. Det är vår plikt som evolutionärer att reda ut det. Eller… är det vi som kommer bli utredda av AI? Är det en naturlig del av evolutionen eller bör vi värja oss mot något som inte alls är evolutionärt? Vad AI är måste besvaras och det kommer vi göra i det här kapitlet och nästa.