Ångest

Du känner säkert igen det här. Anta att du är stressad över ett tandläkarbesök, ett besked angående ett jobb du sökt eller en stundande konflikt. Eller så har du ångest – ett inte allt för ovanligt symptom i dagens fjärde kommunikationsparadigm. Du är då sällan särskilt hungrig eller hur? Du kan vara muntorr, du andas häftigare och du svettas (det är en rest från tiden vi klättrade i träd. Handsvetten gjorde det då lättare för oss att få grepp i träden).

Har du någon gång då hört någon säga att du ska ”andas” då du är stressad? Säkert. Och då har du tänkt: ”din flummare – vad ska det vara bra för?” Det gjorde jag också till dess jag läste på om psyket och hjärnans funktioner. Vi nämnde nyss det parasympatiska nervsystemet. Det är ett autonomt system och därför inte påverkningsbart. Men vad som är påverkningsbart är det somatiska nervsystemet. Det är svårt att kontrollera din svettmängd eller muntorrhet men en av de saker du kan kontrollera är faktiskt din andning. Om du nu börjar andas djupt och långsamt lyckas du faktiskt lura det parasympatiska nervsystemet att du egentligen upplever lugn. Genom att trigga systemet med din vilja då påverkar det i sin tur det sympatiska nervsystemet genom att ”sända signaler om att faran är över.” På så sätt går du ner i varv. Med ren biologi och kemi kan du alltså bli lugnare. Det sker inte med hokus pokus och flummiga idéer om meditation (som inte alls är flummigt utan en expandering av andningen) utan med ren och skär vetenskap: evolutionsetikens bästa vän.

Då jag led av ångest och panikångest så gick jag till en psykolog för att reda ut begreppen. En av de första sakerna hon lät mig göra för de cirka 1200 kronor jag betalade för 45 minuter var att… andas. Jag blev mer förbannad än hjälpt kan jag säga men då jag sen tog mig tid att kolla upp hur det här med andning egentligen funderade så förstod jag att det fungerade rent biologiskt på molekylär nivå. Och det fungerade faktiskt redan innan jag hade läst in mig på det. Meditation är förlängningen av detta. Som evolutionsetiker hade jag dock uppskattat om hon förklarat detta för mig innan. Det hade hjälpt mig att tro på det jag gjorde och tron är ju som vi vet allt.

Att skicka medvetena signaler om att ”faran är över” är givetvis vansinne i en tid då vi omgavs av faror på savannen. Men idag omges vi av helt andra faror. Våra hjärnor kan inte ens skilja på fiktion och verklighet. Om vi kunde det skulle skräckfilmer och skräckspel inte ha någon bransch alls. Vår hjärna begriper inte att det som sker det sker på en skärm och inte i verkligheten. Vårt medvetande fattar det men vårt autonoma nervsystem köper inte medvetandes idé om detta vilket är tur eftersom det är det autonoma nervsystemet som räddat oss från faror under hela vår livstid.

Idag finns det alltså en mening med att använda metoder för att lugna ner vårt sympatiska nervsystem. I tider av digitalt överflöd så formligen bombarderas vi av fenomen som hela tiden påverkar oss. Otaliga är de därute som vill ta kontroll över våra hjärnor för att äga vår information. Med AI så blir dessa metoder så sofistikerade att inte bara det autonoma nervsystemet blir lurat utan hela vårt medvetande; något vi verkar önska.

Droger har alltid fascinerat människan men nu har VR, AR och AI skapat en digital drog som i stort sett kommer kunna ge oss allt vi önskar genom att lura våra sinnen. Den artificiella verkligheten kan mycket väl bli en parallell värld människor kan vilja leva i till allt större del då den världen ger dem mer av lust än olust vilket vår kropp strävar efter.

           
                                               

Föregående avsnitt

Nästa avsnitt


Vill du avsluta här? Bokmärk sidan i din webbläsare så vet du var du är.
Eller ladda ner kapitlet som pdf från startsidan.

Prenumerera för att få nya kapitel till din e-post.