Minsta motståndets lag

Hjärnan tenderar att söka efter de enklaste lösningarna, eftersom det minskar den mentala ansträngningen. Det här är något som kan liknas vid principen om minst ansträngning (eller least effort principle) som observerats inom kognitiv psykologi och neurovetenskap.

Hjärnan är i grunden utformad för att spara energi och resurser. När vi möter problem eller utmaningar, försöker hjärnan ofta hitta den snabbaste, mest effektiva vägen till lösning. Det kan innebära att den förlitar sig på tidigare erfarenheter, vanor och automatiserade mönster, eftersom dessa kräver mindre mental energi än att aktivt analysera varje situation från grunden.

Det är också därför vi ibland tar genvägar i tänkandet, vilket kan leda till snabba beslut eller stereotyper, även om det inte alltid är det bästa valet. Ibland söker hjärnan enkla lösningar, även om det finns mer komplexa alternativ som skulle ge bättre resultat på lång sikt.

Det är en anpassning som har hjälpt oss att överleva genom att snabbt kunna reagera på hot eller lösa vardagliga problem, men det kan också leda till att vi missar mer nyanserade eller innovativa lösningar om vi inte utmanar oss själva att tänka mer medvetet och kritiskt.

Det här var en fördel på savannen då livet var svartvitt. Rovdjur var farliga. Oaser var livsviktiga. Jakt och försvar var mannens områden på grund av muskulär styrka. Det var enkelt att förhålla sig till primitiva livspremisser utifrån kön och storlek. Idag ser världen helt annorlunda ut och teknologin jämte välfärden gör oss lata och förvirrade. Det ger oss att minsta motståndets lag kan lura in oss på vägar där ansträngningar är nödvändiga så som att förså vår omvärld och läsa en text på mer än ett A4 men där hjärnan väljer något enklare som inte kräver ansträngning. Biologiskt korrekt kodat i kärnan men kontexten är helt förändrad och då uppstår problem i förhållandet mellan kärnan och kontexten som till exempel våldsam populism.