Intelligens

Intelligens kommer av latinets intellego, som betyder att förstå, begripa, inse och avgöra. Det är en mental förmåga som skiljer sig mellan människor men också mellan olika djur. Intelligens är ett vitt begrepp som ibland innefattar begrepp som kreativitet och fantasi. Vi kommer inte ge oss i djupare in på dessa gränser och definitioner eller ens bry oss om att förklara hur de uppstår. Litteratur och medielistan ger gott om dessa möjligheter för dig att undersöka.

Det finns olika idéer om hur intelligens ska mätas och definieras. Howard Gardner är professor vid Harvard Graduate school of Education I USA. Han menar att skolorna länge bara talat om två intelligenser: den logiska och den språkliga. Gardner beslöt då att utöka dem till sju intelligenser där tre ytterligare tillkommit. De sju intelligenser som Gardner (2001) ursprungligen kom fram till är: lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens, intrapersonell (reflekterande) intelligens. De tre som tillkommit efter det är naturintelligens andlig intelligens och existentiell intelligens. Det finns säkerligen en uppsjö andra alternativ på marknaden vilket givetvis försvårar ett arbete som detta.

Vi ska inte göra ett försök att gå djupare in på dessa olika intelligenser eller ens konstatera att de är de mest korrekta beskrivningarna av intelligens men det kan ge ett hum om epitet intelligens. Vi nöjer oss med att konstatera att intelligens används till problemlösning av olika slag. Wikipedia definierar följande exempel på vad intelligens är kapabel till att genomföra: resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning. Utöver det kan man alltså då också lägga kreativitet och fantasi samt Gardners 10 definitioner.

Stora filosofer har sedan antiken och säkerligen tidigare diskuterat intelligensbegreppet. En av våra idag levande personer som forskat kring detta är den tidigare nämnde Max Tegmark, en känd fysiker, författare och föreläsare inom AI. Tegmark har valt att definiera intelligens genom uttrycket: Intelligens är att uppnå komplexa mål vilket inte är helt olikt det som vi just gått igenom. Med det sagt kan vi konstatera att intelligensbegreppet troligen är det enklaste att definiera av dessa fyra element: vår förmåga att planera och analysera.

Det svåraste med intelligens är i så fall att förklara kreativitet och fantasi som brukar räknas in i intelligens. Neurologerna har en bild av hur detta fungerar vilket involverar vad som kallas default mode network, minnen och erfarenheter och en del andra delar av hjärnan som skapar idéer, tankar och kreativa visioner. Vi kommer hastigt gå över det i ett eget avsnitt från perspektivet i den stekheta frågan om AI kan vara kreativ.

Man bör dock skilja på intelligens och ett intelligent beteende. Bakterier har till exempel inte intelligens på samma sätt som djur eller människor, eftersom de saknar ett nervsystem och hjärna. Men de uppvisar intelligent beteende i hur de reagerar på sin miljö och samarbetar med varandra. Till exempel kan bakterier kommunicera genom ett fenomen som kallas quorum sensing, där de utsöndrar kemikalier för att känna av populationstäthet och koordinera beteenden, som biofilmsbildning eller virulens.

Dessutom kan bakterier anpassa sig till förändringar i sin miljö genom mutationer och genetisk variation, vilket kan ses som en form av ”intelligent” anpassning. Så även om de inte är intelligenta i traditionell mening, visar de komplexa beteenden och anpassningsförmågor som kan liknas vid vissa aspekter av intelligens. Å andra sidan så är det inte vår egen medvetna intelligens som utvecklat oss heller. Bevisligen besitter de inga av de nyss uppräknade intelligenserna.