Svenaeus: ”1:a, 2:a och 3: gradens medvetande”

I Fredrik Svenaeus bok ”Världen vaknar” (2023) beskriver författaren tre olika stadier av medvetandenhet. Första stadiet: Han börjar med organismen vars medvetande uppstår i ett förhållande mellan dess inre och yttre värld. Detta är som vi nyss lärde precis det som hjärnan är satt att göra. Svenaeus menar att driften efter näringskällor och värme (första behovssteget) skapar en förmåga att orientera sig mot dem och efter hand uppstår medvetandet om rum och plats: känslan av att finnas till. Innan dess, menar författaren, finns ingen agens utan enbart orsaksdrivna mekanismer (Svenaeus 2023: 25) vilket kan liknas vid den ointelligenta bakteriens strävan efter energi. Den meningen är dessvärre för Syntopismen ett problem då den går från något som kan definieras omedvetet till något medvetet utan att definiera ”medvetandet om medvetandet” – om det ens finns. Vidare kan vi heller inte krasst konstatera att medvetande inte fanns innan detta uppstod. Dock är det samma problem vi själva brottas med i denna text vars lösning inte kommer bli särskilt tillfredställande för människan men möjligen i det vi till sist vill komma fram till: Vad är artificiell intelligens?

Andra stadiet beskriver författaren som att vara medveten om sin existens i förhållande till andra varelser. Definitionen av den tredje graden adderar tidsmedvetandet. Vill man bli maslowsk så kan vi identifiera steg 1 och 2 med första gradens medvetande och steg 3 med andra gradens medvetande medan tredje gradens medvetande enbart definieras av Syntopismens första absolut.

För att anknyta till tidigare kapitel: Svenaeus idé om tredje gradens medvetande innebär en tidsuppfattning. Det skulle betyda att enbart de organismer som har tidsuppfattning kan ha uppfattningen av en berättelse och därmed också en tro. Eller? Vi känner alla till idén om guldfiskens minne. Guldfisken tror på att dess simtur leder mot något men glömmer det omedelbart bara för att komma på det igen som en helt ny tanke. Då den ändå upplever ett uns av tid – har den då ingen berättelse? Jo en kortlivad sådan. Medvetandet kräver att tiden registreras och inte ”byts ut” gång efter annan. Kanske kan vi säga att guldfisken har en tredje gradens medvetande under korta perioder.