Medvetandets gräns

Det mänskliga medvetandet ser ut att ha en gräns. Vi har inte ett obegränsat minne även om det finns skickliga minneskonstnärer. Vi har inte obegränsat med kreativitet eller ens för den delen styrka. Våra kroppar och medvetanden har en gräns. Den gränsen kan möjligen manipuleras med teknik men det är uppenbart att maskiner är fullkomligt överlägsna oss i många uppgifter. Det finns en gräns för människan. Och det är vid denna gräns vi likt en stafettlöpare kanske ska lämna över uppgifter till andra evolutionärer om vi ska kunna få civilisationen i evolutionär betraktelse att fortsätta den framåtskridande rörelsen. Men det lämnar vi till det sista kapitlet.