Söksystemet

Då Sigmund Freud undersökte vad han kallade livsdriften och dödsdriften använde han sig av Nirvanaprincipen. Den går ut på att kroppen ska behålla sina ”inre spänningar” på ett minimum, det vill säga att nervsystemet vill undvika retningar så mycket som möjligt. Nirvanaprincipen innebär då att alla retningar upphör och total jämvikt infaller vilket vi i kapitel 1 på universell nivå tilldelade begreppet Värmedöden det vill säga: det tillstånd där jämvikten är fulländad i hela universum och allt därmed är dött. Med liknande argument konstaterar Freud att ”målet med livet är döden” samt att ”det livlösa fanns före det levande” . Det sistnämnda menade Freud var meningslösheten att blicka bakåt.

(Vi ska ge Freud rätt i det sista. Allt det som skett kan du inte påverka. Du kan i bästa fall förändra nuet i förhållande till det som skett. Därav finns ingen anledning att, som man säger, ”gråta över spilld mjölk”. Detta torde vara ett klokt iakttagande. Det enda som kan plåga sig från det förgångna är antigen fysiska trauman mot vilka det idag finns mycket botemedel för eller psykiska dito vilket det också finns botemedel för. I lättare fall av mörka minnen bör man intala sig att det ändå bara är minnen och att framtiden ligger för en – även om Freud menar att döden är målet med livet. Det är inte målet med livet. Det är en oundviklig konsekvens av liv. Vad målet med livet är din och bara din idé vilket torde vara en god sak att tänka i stunder av mörker – du kan inte ändra det förgångna men påverka nuet som sagt)

Det visar sig att Freud knappt 100 år senare hade kusligt rätt. Anta att du är hungrig. Vad du gör är att du ser dig om efter något att äta, du bestämmer dig för en restaurang eller möjligen att skjuta upp matintaget en stund till dess din partner kommer hem. Men du är medveten om att då du väl sätter dig att äta kommer något ”gott” att ske. Du kommer bli tillfredsställd. Ditt söksystem har aktiverats för att söka efter tillfredställelse. Systemet har som du kan se till uppgift att tillfredsställa behov som matintag men även sex, törst, tröst , ja till och med nikotinbegär. Men hur uppstår aktiveringen av detta söksystem och hur sätts det i förhållande till våra andra funktioner som vi har diskuterat?

Vi nämnde tidigare hur nyfikenheten är drivkraften till civilisationens teknologiska framåtskridande och vi definierade den som en grundkänsla. Nyfikenheten är hela stötestenen för söksystemet. Söksystemet är förknippat med förväntan och intresse. Eftersom söksystemet är en av våra grundkänslor är det heller kanske inte så konstigt att teknisk utveckling hela tiden verkar ha stått i civilisationens centrum. Det i kombination med bättre liv svarar för flera (om inte alla steg) i behovstrappan.

Vi återvänder till hypotalamus vilken sköter funktioner som hunger, törst och sexualdrift. Denna del av hjärnan har ett antal behovsdetektorer med uppgift att ”smaka av” den inre miljön för att försäkra sig om att den känsliga inre absolutet jämvikten bevaras. Här startar söksystemet sin resa med att försöka stilla begäret som väckts via hypotalamus. Systemet sänder signaler som talar om för dig att du ska finna något som kan stilla ditt behov så som mat om du är hungrig. Vad du ska leta efter vet inte söksystemet. Det vet däremot de erfarenheter du gjort tidigare då du upplevt samma behov. Av dessa vet du att föda som du känner till att du intagit förut kommer att svara mot ett stillande av det uppkomna begäret.

I dagens samhälle kan alla möjliga val göra att konflikter uppstår mellan vad du vill äta för typ av mat. Det sätter också igång olika processer som tvingar dig till beslut som kan vara jobbiga och tidsödande – inte minst om andra också har önskan om var ni ska gå och äta lunch. Kanske triggas dina stresshormoner av att andra vill bestämma över var ni ska gå fast du kanske inte vill gå dit? Kanske upplever du att någon ogillar ditt val? Paletten av möjligheter är en del av vårt samhälle idag på det femte steget i behovstrappan och stress är verkligen en bieffekt av det.

Då en detektor upptäcker att något rört sig bortom gränsen för det normala intervallet så aktiveras söksystemet för att återställa jämvikt. Detta förklarar också hur tunn fernissan är i den moraliska kompassen som ställs mot kroppens basala överlevnadsinstinkt. Viljan att slåss för klimatet då man fryser för att elen stängts av avtar troligen kraftigt. Söksystemets verkliga bevis bör sökas hos det lilla barnet som hela tiden undersöker nya saker för att stilla sin nyfikenhet och låter hjärna lära sig hur världen är funtad. Med realitetens kalla sken lär sig barnet vad som gör ont och vad som är behagligt och skapar kartan för lust och olust som är den skala vårt välbefinnande och hela system opererar kring. Söksystemet opererar efter skalan olust till lust.