Det skrivna ordet
Skriften uppstår med nedtecknad information om betalningar och handel, vilket är fullkomligt naturligt eftersom en växande kultur måste ha kontroll på det som håller den samman. Dokument visar skrifter som rör försäljning och inköp – det vill säga ren räkenskap. Det var ett nödvändigt incitament för att hålla handeln vid liv och handeln är det som fick oss att sluta fred och idka mindre och därmed överleva bättre. Krasst sätt är ekonomi och det skrivna ordet ett sätt för oss att hålla sams.
Handeln är också en fundamental del av mänsklighetens historia eftersom den bidrar till fred och därmed vår överlevnad. Den uppstod troligen just för att stammar insåg att deras befolkning bevarades bättre om de bytte föremål med andra stammar istället för att försöka slå ut dem. Med det sagt måste man också ha system som har kan redovisa transaktionerna. Fred är inget annat än effekt av handel. Människans idé om överlevnad är hennes absoluta fundamentala grund och även om makten är central i mänskligheten så förstod man vinsterna av handel framför krig då handel ökade chanserna till reproduktion och överlevnad, även om detta inte alltid blev utfallet. Om det vittnar historien allt för väl. Maktens idé är central i mänskligheten och den hänger samman med just ledarskapet vilket kan vara väldigt skiljt åt beroende på vilken ledare vi har vid rodret: den äkta eller falska. Dessa återkommer vi till i kapitel 3.
Skriften förefaller uppkomma på flera ställen på jorden. Man har kunnat hitta flera skriftspråk från olika delar av världen vilket torde visa på att civilisationen i gemen förstod vikten av att kunna lagra information. Med skriften lyckades människan för första gången att placera kunskap utanför det fysiska objektet människa. Det var en oerhörd fördel eftersom det talade språket har flera nackdelar då det kommer till informationsöverföring.
Försök dra dig till minnes då du var barn. Någon gång lekte ni säkert viskleken. I viskleken bildar deltagarna en ring. Ett av barnen utses till att börja att viska ett ord till personen bredvid som viskar det vidare till personen bredvid henne, och så vidare tills ordet viskas tillbaka till den som började viska. Hon säger då det ord som viskats till henne samt det ord hon ursprungligen sa. Ganska sällan är det samma ord vilket leder till barnens förtjusning. Det är på samma sätt som den verbala kunskapsöverföringen fungerade.
För det första så är överförande av information från en människa till en annan människa alltid forum för tolkningar som förvanskar informationen. För det andra kan informationen återberättas felaktigt eller till och med förvrängas med eller utan avsikt, precis som i exemplet ovan.
De äldsta kvinnorna i stammen ikläddes ofta rollen att föra den kollektiva visheten vidare men då de dog så dog också all information som inte hade förts över till nya generationer eller alternativt glömts, förvanskats, feltolkats eller ignorerats. På så sätt förlorades massor med livsviktiga kunskaper som måste återinläras av gruppen om tillfälle ens gavs. Då skrivkonsten uppfanns lyckades man nu istället föra över kunskap exakt som den framställdes från den som förmedlade den och man var inte hotad av att livsnödvändig kunskapen dog med denne.
På så sätt kunde man också lagra mer information än vad som rymdes i den gemensamma stammens förmåga att minnas information. Stammen kunde lagra så mycket information den ville så länge den nedtecknades. Det andra kommunikationsparadigmet är fött och revolutionerar hela vårt fortbestånd.
Långt senare då Europa befolkades så uppstod så kallade lärde män eller ”skrivare”. Dessa arbetade för kloster eller för hoven och var svåra att engagera på grund av att de kostade massor att anlita. De skulle också vilja utföra och ha tid att utföra uppdrag. Ett uppdrag som dessutom tog lång tid. Så om du ville ha något nedskrivet fick du ställa dig i kö, bocka djupt och hoppas på att de hade tid ork och lust att teckna ner din text. Sen var det bara att se efter om du hade råd att betala skrivaren och ville du ha ett exemplar till så tog det lika lång tid och kostade lika mycket – en summa ingen vanlig dödlig hade råd med. Dessa lärde män besatt tillsammans med kyrkan givetvis en stor makt. De kontrollerade mer eller mindre informationens fortbestånd till dess en man startar den franska revolutionen. Den revolutionen sker 1789 men inleds 1450.
|
|