Det här är känslor

Nu har vi en bild av vad känslor är. Signaler skickas via signalsubstanser och neuroner av olika typ så som dopamin. De sänds till hjärnan från det inre och yttre systemet kommuniceras till olika delar av din kropp beroende på hur dina intryck formas av erfarenheter och minnen. Kroppsdelarna eller organen aktiveras och sänder signaler tillbaka till hjärnan som tolkar dem och agerar på dem. Det du upplever är kroppens svar på intryck som bearbetats som hjärnan sen svarar på och skapar en evig feed back loop till dess jämvikt inträffar och sedan upphör för att börja om med loopen igen. Det är alltså det vi kallar känslor: glädje, sorg, ångest, panik, lycka… Detta sker över absolutet tid för att nå absolutet jämvikt.

Söksystemet och lustsystemet hjälper din kropp att finna sina behov och de skapar känsla av det som känns skönt. Du vet vilka objekt du ska söka upp för att få behoven tillfredsställda därför att lustsystemet lagras med minnet av de objekt som tillfredsställer olika behov du har tillfredsställts av förut. Fram tills dess gissar hjärnan. Lust och söksystemet skapar en inre värld av individuella upplevelser din hjärna kan orientera sig efter och ge uttryck för. Det blir vår egen inre värld som är en del av vårt jag.

Nya studier pekar på att våra organ kanske är mer inblandade i förnimmelsen av känslorna via vårt medvetande än vad vi trott. Det går för närvarande inte att veten­skapligt utesluta att lägre grader av medvetande kan genereras i andra delar av kroppen, som exempelvis i de många nerv­cellerna i tarmen. Även om vi talar om magkänsla så finns det inte några av oss kända kliniska observationer som stöder det. Här finns en artikel om detta. Den tar dessutom upp andra intressanta aspekter av det vi diskuterat men som inte ryms i våra diskussioner i det syfte detta skrivs. Återigen rimmar det med tanken om att organismen från början var mer fokuserad inåt än utåt. Deras primära fokus var förmodligen på grundläggande livsfunktioner som överlevnad, näringsintag och reproduktion, vilket ofta involverade att reagera på förändringar i den yttre miljön, som närvaro av näringsämnen eller hot från rovdjur. Samtidigt kan deras enkla nervsystem och brist på högre kognitiva funktioner ha lett till att deras ”fokus” var mer direkt inriktat på de biologiska processer inom cellen, såsom ämnesomsättning och inre balans (homeostas). Dessa inåt riktade fokusar avspeglas mycket i de östasiatiska idéerna om inre harmoni medan de västerländska idéerna är mer utåtriktade.

Känslor är ingenting som ”händer dig”. Det kan verkligen vara så hjärnan upplever det men känslorna skapas i din hjärna som du nu säkerligen förstått. Intrycken delas med minnen och erfarenheter och det får din hjärna att försöka förutspå, gissa, vad som kommer hända härnäst och vad den ska göra. Det innebär att då du till exempel upplever ångest så är det inte alls säkert att det finns något att ha ångest för. Intryck har triggat de delarna av din hjärna och väckt minnen som är kopplat till tidigare upplevelser som du fått av liknande intryck. Dessa behöver inte vara sanna nu eller kanske ens var sanna då. Som barn kan du upplevt en massa saker som egentligen inte vara farligt men som för en ofärdig hjärna utan alla redskap, minnen och erfarenheter den behöver, kan uppfattas som skrämmande. Då du sedan får intryck som påminner om dina minnen i vuxen ålder så triggas din ångest fast det inte finns något att egentligen ha ångest för.

Solms sammanfattar det så här i SVT:s serie ”Smartare än hjärnan”: ”Känslorna försöker övertyga våra reflexer och instinkter att inte handla instinktivt. De strävar efter ett jämviktsläge – det så kallade homoestas. Känslorna behövs för att uppnå detta läge och är utvecklade för detta.”

Med det sagt innebär det inte att dina känslor är flaska. Det kan mycket väl vara så att det finns något att vara rädd för. Men det kan också handla om saker som ligger i det förflutna. Känslorna skapas av dig, inte tvärtom. Och det här är varför det finns psykoterapi. Lisa Feldman Barrett som är högskoleprofessor vid Northeastern University i Boston, USA förklarar det ypperligt på 9 minuter här.