Det tredje kommunikationsparadigmet: Tryckpressen               

År 1450 uppfinner tysken Johannes Gutenberg tryckpressen. Liknande teknologier har förvisso redan existerat op andra platser i världen men det är med tryckpressen det tar fart ut i Europa. Ungefär 350 senare så ska det leda till en av de blodigare revolutionerna världen upplevt hittills. Läskonsten är grundläggande för det som ska ske. Krav på utbildning, skola och tryckpressens framfart ökar läskunnigheten i hela Europa. Även kyrkan som vid den här tiden får konkurrens av vetenskap via upplysningen, vill att deras troende ska vara läskunniga och på sätt kunna ta till sig heliga skrifterna. Prästerskapet tänker sig att det kan sprida deras budskap längre än att enbart lita till förkunnare av det heliga budskapet. Men samtidigt innebär tekniken att även andra får möjlighet att sprida sina budskap. Däribland hittar vi vetenskapsmän, statsmän, humanister och inte minst poeter.

Givetvis så vill kungar och makthavare stoppa den här tekniken. Bönder och arbetare får plötsligt tillgång till en massa information som de aldrig förut haft. Det leder till konflikter och uppkomsten av skilda syner på samma sak.

Då kyrkan under medeltiden och renässansen till mycket stor del kontrollerade folken så lättade denna kontroll under barocken och den påföljande upplysningen. Upplysningen innefattar den franska revolutionen och under den här tiden träder vetenskapen fram allt mer. Den har fått stå tillbaka mycket för kyrkan och om inte kyrkan funnits kanske vi hade kommit mycket längre i vår vetenskap och därmed en längre gången civilisationsutveckling än vad vi har idag.