Den franska revolutionen

Då läskunnigheten tar fart ute i Europa under 1700-talet så börjar också upplysning och kunskap spridas.Det skedde på en mängd sätt men läskonsten är den centrala vägen till bildning och utbildning. Delar av den franska revolutionen inleddes 1789 med att de nyinflyttade fattiga parisarna läste de tabloider och pamfletter som delades ut på gatorna i Paris. Texterna beskrev hur hovet satt i Versailles och förfasade sig över den smutsiga arbetarklassen medan de själva levde dekadenta liv i lyx och överflöd. Denna information ledde till att man slog upp ordet giljotin i encyklopedin, byggde en och rullade ner den 20 mil sydväst över för att hugga huvudet av adeln. Det är givetvis en överdrift men sant är att man under den franska revolutionen tågade till Versailles för att konfrontera adeln. Denna händelse ledde till 11 år av blodiga uppgörelser i Europas historia.

Tryckkonsten gav också upphov till den enorma häxjakten i Europa där fyrtio till femtiotusen män och kvinnor avrättades för häxeri medelst omedelbar död eller utdragen tortyr. Så kallade häxeriläror trycktes och spreds för att stoppa ”häxeriet”. Om kyrkans män, ämbetsmän eller andra makthavare protesterade ansågs de också vara medlöpare till häxeriet och utsattes för samma metoder som häxorna. Så man kan tryggt säga att konspirationsteorier existerade även i forna dagar. Informationen som nedtecknades, katalogiseras, arkiverades och delades var ett uttryck för makten att disciplinera och kontrollera samhällen. Idag lever utpekandet av enskilda individer kvar lika starkt nu som då och ger upphov till vad vi kallar den andra döden via cancelleringskulturer vilket för våra hjärnor kan vara nog så brutalt som döden själv.

Det är otvetydigt så att häxprocesserna var en större inkomstkälla för boktryckarna än Copernicus tråkiga dåtida matematik om himlakropparnas kretslopp. Idén att jorden var universums mittpunkt var något människan höll högt för att visa på sin egen höghet. Men Copernicus vetenskapliga verk visade på att det inte alls stämde. Dessa teorier borde varit världsomvälvande men de slog knappas fascinationen för berättelsen om sexiga lögner som häxeri, magi och människan som central regent av universum under Gud. Samma typ av sexiga lögner slår än idag vetenskapliga fakta. Berättelsen som är grunden till religionen är, som vi ska se, en del av vårt mänskliga arv och är mer central än tråkiga fakta som ofta kräver en del kunskap och ansträngning för att ta till sig. Berättelsen kräver sällan något av detta. Kopernikus läror var klargörande och inte en berättelse. Häxeriet däremot hade allt ett drama kan innehålla. Problemet med berättelsen, hjältar, offer och falska och äkta ledare (se kapitel 3) är mycket närvarande i människans historia in i våra dagar av skälet att det måste vara så. Dock är vi med dagens teknologi och kunskap rustade för att se kontraster i berättelsen och till och med peka ut dess felaktigheter. Det ses inte sällan med onda ögon och det här är en källa till ständig konflikt i människans historia.

Med tiden lär vi oss behärska det tryckta ordets kraft. Institutioner och akademier för bildning skapas. Medier i form av tidningar, encyklopedier och skönlitteratur byggs upp och information om samhället kan distribueras på smidiga, billiga och enkla sätt.