Mayer och Skinner

John Wilfred Meyer (född 1935) är en amerikansk sociolog och professor emeritus vid Stanford University. Meyers teorier omfattar ofta teman som identitet, makt, och mänskliga relationer. Han utforskar ofta hur samhällsnormer och strukturer påverkar individers liv och hur människor navigerar och förhåller sig till dessa strukturer. Hans teorier tar också ofta upp frågor om social rättvisa och jämlikhet, och han är känd för att ifrågasätta etablerade föreställningar och normer genom sin skrivning.

En av hans centrala idéer kretsar kring att då vetenskapen tar över civilisationen kommer ett demokratiskt kamratskap inrättas och etniciteter och olikheter läggas åt sidan: ”I det verkliga världsomspännande mänskliga livet är skillnaden mellan individer helt överskuggat av deras likheter. För den som accepterar det vetenskapliga synsättet att det mänskliga samhället är en grupp av organismer, vore det ett absurt förslag att uppdela i klasser” (Zuboff 2021: 412).

Meyer må ha gått lite väl långt i sin entusiasm för vetenskapen. Men icke desto mindre har han en poäng i att teknologin är drivande för civilisationen. Den stora poängen är dock att han ser världen som ett enda stort nodalt nätverk.

Men argumenterar den vetgirige: ”världen står ju i brand på flera platser. Länder har och vill alltid ta över andra länder. En varaktig fred har aldrig existerat”. Ja. Tack vare demokratier och handel blir freden allt mer varaktig. Krigen som förr rasade mellan grannländer och stater har i väst transformerat till krig mot jättenationer eller världsdelar. Kan den varaktiga freden ens existera? Troligen inte så länge som falska ledare målar ut abjekt och skapar hypermaskulina kulturer som skäl till att förgöra det. Men frederna kan behållas längre och teknologin kan verka som en motpol till våld då vi befinner oss på den högsta av trappsteg i behovstrappan.

Meyers idé är dock den vi tar fasta på: ett globalt nätverk med noder. Noderna må stå i konflikt med varandra via spänningar som till och med kan explodera i hyperkulturers ytterligheter men utan nätverket funnes heller inte konflikten.

Om tesen, antitesen och syntesen skrivs Handel – Krig -> Fred så kan vi sluta oss till att även handel verkar med noderna såväl som kriget. Freden i sig verkar inte. Den är statisk och därför död. Det är vad som lever i freden som är av värde. Freden är den nödvändiga kontexten för att inte slå ut behovstrappan. Men även kriget bygger saker av värde då det kan vara av godo som till exempel befrielsekrig eller skapa lösningar på problem så som antibiotika.

Vill man använda Lacans idé om den andre så kan man se Mayer som en förnekare av dualismen det vill säga själ och kropp. Istället för att utgå från själen utgår man från den andre (staten, partnern, kyrkan, chefen) som betraktare av individen. Nästa nod i nätverket bekräftar dig. Inte du själv.

B.F. Skinner (1904 – 1990) var en framstående psykolog och behaviorist vars teorier fokuserade på hur beteende formas av yttre stimuli och belöningar eller bestraffningar. Han introducerade begrepp som operant betingning och förstärkning, och hans teorier betonar vikten av miljöfaktorer i att forma och förändra beteende. Skinner ansåg att människor inte har medfödda mentala strukturer, utan att allt beteende kan förstås och förändras genom studier av yttre faktorer och inlärning.

Skinner säger att ”tron på en autonom människa stoppar vår förmåga till en rationell framtid”. Även Skinner verkar som jag ser det dela idén med Mayer och Syntopismen om det globala universella nätverket där varje nod ensam i sig är värdelös men blir till fantastiska skapelser då den förbinds med andra noder. Likväl kan den bli destruktiv så som tumörer, gatugäng eller fientliga arméer för att diskutera storleksnivåerna från kapitel 3. Men likafullt är de en del av ett nodalt nätverk. Ingenting är någonting utan nätverket. Utan den ingen evolutionsetik eller Syntopism eller ens en civilisation och individ.

           
                                               

Föregående avsnitt

Nästa avsnitt


Vill du avsluta här? Bokmärk sidan i din webbläsare så vet du var du är.
Eller ladda ner kapitlet som pdf från startsidan.

Prenumerera för att få nya kapitel till din e-post.