Jag-kedjan

Nedanstående ”jag-kedja” har som ambition att försöka förklara de tre föregående kapitel längs jagets process från molekylär nivå till det makrokosmiska om man så vill. Vi använder nu termer vi använt i hela textsamlingen så gå gärna tillbaka till de olika kapitlen om du behöver friska upp minnet. Jaget är alltså din upplevda känsla (registratorn) av den virtuella kroppens förnimmelse (se avsnittet om Den virtuella kroppen och jaget).

Förändringar i din kropp sker hela tiden över tid och dina system strävar efter att skapa ständiga jämvikter som hela tiden rubbas av nya intryck. Som du ser är båda våra absolut, tid och jämvikt, närvarande. Jag-kedjan är ett ambitiöst försök att kombinera de olika begrepp vi har lärt oss över en tidslinje för att skapa en slags karta att orientera dig efter då du observerar olika fenomen i din omgivning och i världen. Det må vara väldigt ambitiöst av mig men du är helt fri att bortse från Jag-kedjan och enbart se den som en sammanfattning av alla tidigare kapitel.

1. ALLTINGS BÖRJAN – EVOLUTIONEN: Människan stammar från organismer som från början hade ett fokus mer riktat mot sitt inre än yttre men allt eftersom utvecklades yttre system som hjälpte organismen att överleva. Den som anpassade sig bäst till omgivningen gavs bäst chanser att överleva. Hela den processen från encelliga djur till homo sapiens kallas evolution. Dess motor är överlevnad via anpassning.

2. ÖVERLEVNAD Människanär skapt med en hjärna som vill överleva och till dess tjänst ställs medvetande, känslor och intelligens. Allt börjar med denna drift mot att överleva och denna drift manifesteras i jag-kedjan. Vi använder här ordet ”drift” framför vilja. Vilka metoder som individen tar till beror på hennes position på behovstrappan. Överlevnaden grundar sig så vitt vi vet på rena biologiska, kemiska och upplevda erfarenheter och driver oss ständigt framåt.

3. DE INRE OCH YTTRE SYSTEMENS GNISTA TILL UPPLEVELSEN Överlevnadsinstinkten drivs avintrycken omkring oss som vi uppfattar med vårt yttre sensoriska system i form av sinnen, är uppkomsten till att vi har ett medvetande som registrerar våra känslor. Liv är definitionen av processen och intelligens blott en hjälpmotor till de två första processerna.

• MOLEKYLÄR NIVÅ: Neurala och fysiska nätverk består av molekyler. Det är på denna nivå som påverkan sker i den virtuella kroppen som kommunicerar detta till jaget. Vår resa måste alltså till slut återkomma hit då förklaringar till processer kan ligga på den ännu lägre kvantnivån.

• SUBJEKT OCH KONTEXT (JAGET OCH MILJÖN): Då förändringar sker inom oss så beror de på våra observerade förändringar i kontexten som omger oss. Med oss menar vi jaget som är detsamma som subjektet. Kontexten är den miljö som jaget befinner sig i.

• SKAPANDE AV INTRYCK: Den omgivande miljön skapar intryck till individen och påbörjar den inre processen av medvetande och känslor i våra kroppar.

4. DIN FÖRNIMMELSE AV INFORMATIONEN FRÅN SYSTEMEN Intrycken från miljön leds in av det yttre systemet och snappas upp av det inre systemet och leder till svängningar i kroppen som vi kallar känslor.

• FÖRÄNDRING AV JÄMVIKTEN I KROPPEN: På molekylärnivå så innebär det olika förändringar i kemiska jämvikter som i sin tur ger upphov till elektriska impulser. Svängningarna förmedlas till hjärnan i en feed back loop som skapar behov som oftast regleras av sök och lustsystemen beroende på vad som sker i kontexten. Detta bildar reaktioner hos individen.

• DEN VIRTUELLA KROPPENS FÖRNIMMELSE:  Den virtuella kroppens upplevelse sker via medvetandet och innebär frekventa förnimmelser från hennes inre och yttre system som skapas av neuroner cirka 40 gånger i sekunden.

• JAGETS FÖRNIMMELSE: Jaget upplever detta som en förnimmelse från den virtuella kroppen och känner i varje svängning att hon ”mår så här just nu.” Detta skapar en reaktion i kroppen.

• ATT LEVA: Det kallar vi att leva. Livet som pågår är de ständiga förnimmelserna, de ständiga rubbningarna av jämvikterna över tid (de båda absoluten) och den ständiga kommunikationen mellan individen och hennes kontext. Livet pågår ständigt mellan noder i neurala nätverk. Livet är den virtuella kroppen uppfattning och att leva är jaget upplevelse av den kommunicerade informationen från den virtuella kroppen. Därvidlag elimineras såväl fri vilja som tanke i den form vi brukar tala om dem.

5. KRETSLOPPET ÖVER TID Eftersom förnimmelser från miljön hela tiden återkommer, så återgår denna process till punkt 3 tills dess du är död. Detta sker genom:

• NYA INTYRYCK: Den kemiska jämvikten i de inre systemen påverkas hela tiden av intryck vilket får individen att utvecklas. (Om vi vill dyka något djupare kan vi säga att intryck förmedlas av materia eller den Andre och i en sociologisk kontext innebär det att vi då är i behov av en betraktare för våra intryck och därmed skapandet av en person (se 5b) – ingenting är mindre än 3)

• SKAPANDET AV EN PERSON: Detta speglas över tid då via hennes person som består av erfarenheter och minnen vilka ger uttryck för känslor och tankar. Även generna spelar in. Det individens person.

6. KULTURELL UPPKOMST Vi lämnar individens inre och sätter henne i den nödvändiga kontexten av en kultur vilken vi gått igenom i det förra kapitlet.

• INDIVIDENS UTVECKLING, MEMER, KULTURER OCH MYTER: Då individen utvecklas så skapar hon tillsammans med den grupp hon ingår i nya memer som blir till kulturer kring vilka människan orienterar sig. Kulturerna bygger på olika myter som uppstår i kulturen och skapar mål för individerna (se 7). I dessa kulturer existerar alltid en moral som bygger på en etik. Kulturen är kumulativ eftersom vi har förmågan att via språket och det första kommunikationsparadigmet passa information ner i generationer vilket är unikt för människan. Intelligens och information driver med nyfikenheten fram teknologin som skapar den kumulativa kulturen.

• MORAL OCH ETIK: Moralen är den efterlevda etik som individen kan hantera samhället och dess individer med. Det blir en del av individens personlighet som utvecklas i 5b.

• ÖVERLEVNAD I KULTUREN: Överlevnaden är fortfarande central oavsett om individen befinner sig i en kultur. Individen (om det så är en subkultur av grupptillhörighet) använder kulturen för att överleva i bemärkelsen att upprätthålla den kemiska balansen.

• KULTURENS UTVECKLING sker via Utvecklingens ekvation som sammanfattas i 7e därför att det inte bara är kulturens utveckling utan hela civilisationens historia som fungerar med utvecklingens ekvation.

7. MÅL, TRO OCH BERÄTTELSE ÖVER TID Individens resa över tid under hennes liv får avsluta jag-kedjan.

• MÅL, DELMÅL OCH RIKTNING: I sin drift att överleva så ställer den virtuella kroppen upp delmål för att nå sina övergripande mål. Dessa mål består av en vision vi kallar myten på vilken individen sedan kommer att sätta sin tro till. Målen är hennes överlevnadsmål och definieras av vilken nivå hon befinner sig på i behovstrappan. Myten träder in på steg 2. Innan dess gäller endast individens överlevnad i form av föda och möjligen fortplantning. Driften att nå delmålen stimuleras av söksystemet och lustsystemet och att återställa jämvikt i systemen över tid. Absolutet tid och jämvikt igen. Detta är individens överlevnad (till skillnad från att leva). För att nå delmålen tar individen ut en riktning mot målet. Till sin hjälp att ta ut sin riktning mot sitt mål har hon sin etik.

• • TRO: Tron är en del av din överlevnad och det som vi egentligen är forum för din vilja: en tro på att nå ett (del)mål. Riktningen (7a), etiken (6b, 7a) och individens sammansatta person (5b) vävs samman till vad vi kallar en tro. Tron står alltid i förhållande till myten. Tron är den stjärna som individen orienterar sig efter för att ta ut riktningen mot visionen om myten och därmed att nå sina delmål och till slut det övergripande målet. Hon får ett slags livsmönster (eller överlevnadsstrategi om vi ska vara krassa) som kännetecknar henne som individ. Det är helt enkelt den person du känner som dig själv eller varför inte de i din närhet? Tron bekräftas av individens erfarenheter och minnen och förstärker tron vilken givetvis kan krossas av intryck som rubbar söksystemen och ger upphov till en personlig kris – ett svek, ett fallet ideal, en förändring i sin ideologiska ståndpunkt. Det är inte lätt att göra. Jämför gärna med tyngdpunkten i de högsta kvadranterna från kapitel 3. Det inträffar dock vilket leder till en hel del problem för individen i hennes inre. En tro är inte nödvändigtvis teologisk utan kan bestå av vad som helst.
• • BERÄTTELSEN Individens resa lämnar spår och svallvågor efter sig vilken vi kallar hennes berättelse. Alla individer som har levt, lever och kommer att leva har unika berättelser. De har en början, en mitt och ett slut. Det är fullkomligt fundamentalt för oss eftersom vi inte kan tänka evigheten och därför måste ha en gräns. Myten är gränsen och målet för tron. Berättelsens gräns är födelsen och döden. Den tydligaste gränsen som alla människor måste bekänna sig till är evighetens upplevda gräns och den mellan det inre och det yttre. Jag – miljö. Kultur – fenomen. Kärna – kontext.
  
  
  • HISTORIEN Alla individers berättelse, både som har levt, lever och kommer att leva skriver civilisationens historia. Vem som berättar den är olika. Länge var det de som hade makt och pengar. Därför är historien inte alltid att lita på. Kanske är den ibland inte så sann som vi tror. Idag skrivs den på digitala medier och en obegripligt stor informationspost är skapad om vilka vi är och vad vi är. Där skrivs den nya historien och vad som sker med den vet vi inte. Vi vet dock att AI kan lära sig allt om oss som skrivits ned.
• • UTVECKLINGEN är det som skapas av individerna i historien och består av utvecklingens ekvation där intelligens, information, teknologi och nyfikenhet driver den framåtskridande rörelsen just framåt.
• • FRAMTIDEN Framtiden ligger bortom målet för tron och är spekulation och omätbart. Med vissa kunskaper kan vi på sin höjd göra förutsägelser som bottnar i historien. Men med den framåtskridande rörelsen kan vi nå kvantfysikens mysterier som torde vara nästa erövring för människan. Där ligger närmast den artificiella intelligensen och vårt sista kapitel.

Tron är individens kompass. Myten är hennes mål. Det observerbara är hennes gräns och hon observerar och upplever genom att leva. Hon själv som virtuellt och upplevt jag är livet som seglar på tidens hav där jämvikter av kontexter skapar vågor. Hon lämnar svallvågor av berättelser efter sig som då de förenas med andra berättelser blir till fler vågor på havet som vi kallar mänsklighetens historia. Det är livet. Det är vår civilisation.