Det fjärde kommunikationsparadigmet: Internet

1800 och 1900-talet kommer med mängder av nya idéer. Kyrkan tappar mark till politiker och vetenskap. Nietzsche begraver Gud och Freud flyttar idén om världsalltet från teologerna till individen. Individualismen växer men ute i Europa och på andra platser slåss den mot såväl nationalsocialism, socialism som kommunism. Detta skapar mycket blodspillan. Industrialismen skapar nya arbeten och fackföreningarna arbetar för att människan inte ska utnyttjas i dessa nya fabriksmiljöer. Informationen för med sig massor med strömningar och idéer i en värld som inte styrs av kungar och kyrkan utan av flera idéer och politiker. Informationen flödar över folken. Vissa uppmuntras av detta till självständigt tänkande medan andra vill falla in i kollektivets lov. Många krafter står emot varandra under dessa århundranden. Välfärden byggs in i statsapparaten efter det att näringslivslagar införs och företagen får det enklare att verka och etablera sig. Via skatter som betalas in till staten så kan alla medborgare nu räkna med vård, omsorg och skola betalt av en gemsamhet för allas bästa. Det ger individen mer kraft då hon nu kan förlita sig på staten i fråga om barnens utbildning eller om det värsta skulle hända. Ansvaret blir mer sekundärt då man med skattemedel kan köpa sig fri från att behöva lägga undan till oförutsedda händelser som livet bjuder på. Istället ser man staten som en auktoritet och skatten som ett medel att beveka den och få dess attention då det behövs.

Det är först då elektroniken på allvar slår igenom som makten hotar att förflyttas ytterligare en gång och den här gången till folket. Inte som i den socialistiska tanken om folket som en gemenskap som egentligen styrs av en elit utan av folket som folket själva är. Ett styre utan en självutnämnd stor ledare men med stora techgiganter som äger folkets information. Men för individen själv uppstår istället hundratusentals små ledare vilket ställer till ett liknande problem som det som uppstod 1789 men i en slags hyperversion.  I texterna kallas även det fjärde kommunikationsparadigmet för digitalismen och innefattar då också AI utvecklingen.