Kapitel 5 AI – Artificiell Intelligens

📚 Visa innehåll           🎧 Lyssna / Läs sammanfattning           📄 Se / ladda ner PDF

< 4. Individen

Cirka 210 avsnitt

Med bokens tre kapitel kan vi nu använda dessa till att besvara frågan om vad AI är utifrån människans perspektiv. Om vi förstår vår plats i kulturen och individens funktion i förhållande till sig själv kan vi också definiera AI och dess roll och relation till oss vilket är helt nödvändigt. Kapitlet tar upp över 100 stycken observationer ut 3 perspektiv och förklarar även AI ur aspekter från de tre kapitlen och mycket mer. Så vad blir så slutsatsen? Är det människan som står över AI eller är AI en förlängning av människan eller är den dess bödel? Det blir Syntopismens avslutande diskussion. Men den efterföljs av ännu viktigare och den nödvändiga filosofiska diskussionen kring vad AI är ur mänsklighetens perspektiv snarare än alla observationer vigör om den. Det ger också svar på hur vi människor måste förhålla oss till AI för att få en hållbar relation. Det här kapitlet är enbart en observation över AI i första hand.

Är det människan som står över AI eller är AI en förlängning av människan eller är den dess bödel? Det är på den skalan som alla diskussioner om AI utspelar sig. Det här kapitlet ska med hjälp av allt vi lärt oss försöka se om den skalan är tillämpbar eller om det finns ytterligare scenarion i vår framtid som vår unika kunskap kan ge oss.

Då vi gick på savannen var den maskulina och feminina kulturen i stammen inte bara tydlig utan till och med visuell. Den inre kretsen beskyddade och tog hand om barnen och omringades av den yttre kretsen som bestod av krigare och jägare. Så vitt vi vet var det tydligt könsfördelat därför att männen var starkare och bättre lämpade för att försvara gruppen mot fiender och rovdjur medan kvinnorna som mödrar hade den naturliga anknytningen till gruppens arvtagare och sociala system för att på allra bästa sätt ta hand om dem.

I den inre och yttre kretsen fanns också ledaren i form av hövdingen och schamanen. Hövdingen leder gruppen i dess fysiska erövringar och för befälet över gruppen i jakt och strid medan schamanen leder gruppen i dess mentala utmaningar och träder endast fram i tider av oro och vägledning. På 1700-talet kallas de kungar och präster. I mitten av 1900-talet heter de statsöverhuvuden och idoler. Idag är hövdingen och schamanen decimerade till subgrupperingar där de glider samman i dimmor och kan heta Victor Orban, Nostradamus eller Bianca Ingrosso.

Men det fanns också en fjärde karaktär i gruppen: de androgyna. Hur stor del av befolkningen som dessa uppgår till finns inga exakta siffror på. Jag har stött på uppskattningar på mellan 1 och 5%. Oavsett detta så är denna grupp en samling människor bland nomaderna eller de bofasta som fungerar som en ”go between” mellan den inre och yttre kretsen. De har möjlighet att förstå och sätta sig in i båda gruppernas idéer och tankar och kan fungera som medlare.

Samtliga i stammen besitter också olika nivåer av de sju olika grundkänslorna och några råkar ha mest av den lekfulla grundkänslan. De är mer benägna att undersöka sin omgivning och pröva nya saker. Därav sätter de gruppen i fara vilket karaktären Jar Jar Binks i Star Wars Episode 1 kan tjäna som exempel på. Hans barnsliga lekfulla sida lyckas tränga igenom i helt fel tillfällen och leder Obi Wan Kenobi och Qui Gon i trubbel. Men samma karaktär är också de som räddar gruppen vilket Binks gör då han leder Jedi riddaren och hans adept genom outforskade områden på hans hemplanet. Då dessa utforskare och nyfikna personer plötsligt lämnar gruppen för att på egen hand undersöka platser, växter, djur, andra människor eller fenomen så kan de mycket riktigt råka illa ut men det kan också leda till ökad kunskap för gruppen.

På 1500-talet var ett exempel på en sådan människa Christoffer Columbus. 400 år senare hette han Neil Armstrong. Upptäckten av Amerika och utforskandet av månen är skapade av lekfulla människor drivna av äventyrslusta och ingenjörskap men framförallt den evigt drivande kraften för vår civilisation: nyfikenhet. I slutet av 1900-talet heter dessa människor Steve Jobs, Bill Gates och senare Mark Zuckerberg och Larry Page; i tur och ordning grundare av Apple, Microsoft, Facebook och Google.

Det är de nyfikna i stammen som driver den framåt oavsett om det handlar om att söka av nya områden på savannen, driva fram vetenskapen under medeltiden, upptäcka ny kontinenter med allt vad det innebär eller utforska vår närmsta himlakropp. Alla dessa upptäckter var förenade med livsfara. Det kan man kanske inte säga om de som upptäckt och skapat datorer, internet och AI men de har setts på samma skepsis och irritation likväl beundran och uppskattning som alla tidigare upptäckare.

De som idag driver fram den artificiella intelligensen är inget annat än arvtagare till de som först skapade kulramarna och långt senare drev på datorintelligensen som exploderade under 1900-talet för att på 80-talet ta sig in i var mans hem och 40 år senare befinna sig i samma personers ficka. Det är resultatet av de lekfulla, nyfikna och hungriga. Precis som deras förfäder utforskat de yttre gränserna i länder, världsdelar och till och med himlakroppar och löst våra egna kroppars mysterier i de inre gränserna så ger dessa personer oss lösningar på de transcendentala gränserna som människan sökt under hela sin existens: gud, universum och vårt inre.

           
                                               

Föregående avsnitt

Nästa avsnitt


Vill du avsluta här? Bokmärk sidan i din webbläsare så vet du var du är.
Eller ladda ner kapitlet som pdf från startsidan.

Prenumerera för att få nya kapitel till din e-post.