”Ge mig all information om Space invaders!”

I min barndom på 80-talet äntrade hemdatorerna scenen och blev var mans egendom – i alla fall var man med 5 – 6000 SEK över i plånboken. En av mina vänner hade en sådan far och vi satt storögda framför datorn som blinkade med en ljusblå på blå bakgrund under texten som sa ”READY.” Min vän ville då veta något om ett spel han älskade och skrev med gapande mun följande mening: ”GE MIG ALL INFORMATION OM SPACE INVADERS” och tryckte på Enter varpå datorn blixtsnabbt svarade: ”?SYNTAX  ERROR”. Min vän stirrade på skärmen. Han hade fått den information han begärde. För något betydde ju meningen som stod på skärmen även om vi inte begrep vad. Magin var verkligen där. Datorerna skulle ta över världen.

Det som egentligen hände var att min vän fick ett felmeddelande från datorn som inte begrep ett smack av vad han sa eftersom den datorn förstod ett 50-tal instruktioner som kunde få den att skriva ut saker, ändra färg eller utföra beräkningar. Men ”?SYNTAX  ERROR” lät tillräckligt troligt för att vara informationen om spelet Space invaders (som inte ens fanns på datorn – på den tiden var datorn tom så när som på operativsystemet varje gång du slog på den). Det min vän gjorde låg 40 år fram i tiden. Idag kan en AI ta fram all information om Space invaders: Historien bakom spelet, koden, författarna, distributörerna, ja vad du vill.

I datorernas begynnelse sa vi till datorn: gör det här. Med dagens teknik säger vi till datorn: hitta lösningen på det här. Kort sagt: vi har gått från att beskriva en problemlösning som datorn modellerar en output av till att be datorn göra modellen och ge oss outputen. Vi har helt enkelt köpt oss ännu mera tid på det femte och sista steget i behovstrappan av vårt självförverkligande eller möjligen på fjärde steget där vi irrar omkring i vårt stora bekräftelsebehov. Det här är i grunden vad AI leder till för gemene man samtidigt gör AI fantastiska landvinningar i vår strävan att må bättre, få bättre infrastrukturer, bättre klimat, mer avlastning och mycket annat. Men i grunden handlar det om frigörelse av absolutet tid och strävan efter mer överlevnad. AI går precis som all annan teknik till botten av evolutionsetikens framåtskridande rörelse. Frågan är som alltid vad vi människor gör av den?

Ända sen antiken har vi drömt om hur det skulle vara om maskinerna skulle kunna svara tillbaka på liknande sätt som en människa svarar tillbaka på den input vi ger henne. Vissa menar att det är idén om hur människan skapar Gud. Men tillskillnad från det vi faktiskt skapade och som genomsyrar allt  – det vill säga Internet – så handlade dessa berättelser om guldrobotar och tänkande maskiner. Inte ett globalt nätverk som samlar människors innersta väsen till data.

Vi har manifesterat dessa drömmar i böcker och i filmer i form av tänkande datorer som i 2001 – Ett rymdäventyr av den store Stanley Kubrick eller robotar som assisterar oss som i George Lucas Star Wars filmer för att nämna två verk av de otaliga som har skapats.

Is – Vatten – Ånga begreppet är en bra metafor för teknikutvecklingen. Is, vatten och ånga består av en väteatom och två syreatomer och intar en av tre olika former beroende på hur mycket energi som man tillför: den fasta formen, den flytande formen och gasformen. Vid låga nivåer energi behåller väte och syremolekylerna sin fasta form av is. Då man tillför energi så blir de till flytande form då energin motsvarar en temperatur av noll grader. Vi får vatten. Då man når 100 grader så omvandlas vattnet till ånga och vi har då fått en gasform.

Om vi översätter Is – Vatten – Ånga metaforen till handel kan vi göra det på följande sätt: Is motsvarar byteshandel. Vatten motsvarar kapitaltransaktioner och ånga motsvarar kryptovalutan. Om vi istället talar om kommunikation motsvarar isen budbärare, vattnet motsvarar telefonen och ångan får motsvara sociala medier. Ånga är den form som är mest svårfångad och oformlig av de tre stadierna vilket säger en del om de problem vi står inför.

Men det finns faktiskt ett stadie till vilket kräver en energi på 10 000 grader. Där slits atomerna sönder och bildar positiva joner som blir elektriskt ledande. Det kallas för plasma. Du har sett plasma många gånger då luften hettats upp luften till 25 000 grader. Det sker då du ser en blixt. Blixten omvandlar då väte och syremolekylerna från gas till lysande plasma. Teknikutvecklingen har gått från sina fasta form till vatten för att sen bilda ånga och är nu på väg in i plasma-generationen. Att kontrollera blixten är mycket svårare än att kontrollera ångan vilket visar sig vara svårt nog.