Årets julklapp

Året 1996 blev årets julklapp Connect to Internet som var en produkt signerad Jan Stenbecks Tele 2.  Stenbeck var en affärsman från den tidigare pappersindustrin skolad i New York med mängder av framgångsrika företag inom media och teknik på sitt samvete. Han hade på den tiden startat TV3 som via en finurlig manöver tog in reklamfilmen i Sverige, något som socialdemokratin var helt emot på grund av dess kommersiella idé. Stenbeck var en älskare av teknik och kapital och förstod snabbt idéen med ett världsomspännande nät som bärare av all världens information.

Hans industri tog fram ett platt paket med en diskett som instruerade de på den tiden otympliga stationära datorerna hur de, tillsammans med en liten låda som pep och skrek, skulle kommunicera med ett fenomen som hette Internet. Kontor och organisationer hade under några år i Sverige haft denna sällsamma uppfinning i sin ägo utan att riktigt veta vad man skulle med den till. I bästa fall hade man upptäckt fördelen med epost framför fax men nu är det 1996 som det svenska folket vaknar och börjar upptäcka saker som BBS:er, hemsidor och webbchattar. På den sist nämnda uppstår de första primitiva formerna av sociala medier. Där kan folk träffas online för att prata och diskutera. Subkulturer i vilken jag själv deltog uppstår snabbt och brinnande och blir en slags digital Heta linjen vilket var en föregångare till webbchatten där man kunde prata med flera okända människor samtidigt via telefon.

1996 exploderar Internet trots att en bild kan ta flera minuter att ladda ner. Men för oss som är uppväxte med en tecknad film en gång i veckan på en av två TV kanaler är det här sci-fi. Uppkopplingen sker via telefoner som kopplas till de pipade lådorna, modem, som översätter datorernas ettor och nollor till ljud som går att föra över via telenätet till mottagande modem som översätter ljuden tillbaka till ettor och nollor. Ljudet går att uppleva på Youtube idag. Och allt går långsamt. Mycket långsamt. Men det ska förändras och 10 år senare har de flesta i storstäderna bredband eller i alla fall bredbandets föregångare: ADSL. 2007 lanseras iPhone och det anses vara startskottet för den kommersiella smartphonen som på riktigt tog Internet till fickan och folket (minns någon föregångaren WAP?). Webbchatten byts ut mot det nya fenomenet sociala medier. Det är med smartphone som internet flyttar in i människan och förändrar hela henne förhållningssätt till informationsflödet. Notiser, uppdateringar, internet i fickan, videofilmer på en sekund, skiljer sig milsvitt från uppkoppling via telenät på klumpiga datorer där en bild tar tre minuter att få upp och en låt två timmar att (olagligt) ladda ner. Självklart påverkar det våra hjärnor på oöverskådliga sätt. Och det som påverkar våra hjärnor påverkar våra kulturer och därmed människans berättelse.

Plattformen Myspace grundades 2003 och förtjänar att nämnas som föregångare till Facebook. Det är här fenomenet sociala medier uppstår för första gången. Myspace blir en plattform där folk lanserar sin musik. En väldig massa musik läggs upp men till vilken nytta? Fördelen här är att vem som helst kan lägga upp sina verk utan att behöva ta vägen om producenter och skivbolag som måste satsa stenhårt på varje artist med mängder av pengar nu då världen krymper. Nackdelen är att det är oerhört mycket som läggs upp och mycket är av lägre kvalitet. Tiden begynner då alla kan synas på en digital världsscen. och scenen fylls av folk som vill ha spotlight på sig. Och det är just det senare som blir problematiken i detta kommunikationsparadigm. Alla. Ska. Synas. Det för med sig en hel del problem för hur våra hjärnor hanterar detta för en sak står klar. Vi är inte alls byggda för det som komma.