Kvantdatorer
En traditionell dator är uppbyggd av bitar. En bit är detsamma som en strömkrets som antingen är på eller av. Detta indikeras av att biten sätts till 0 eller 1. Då flera bitar kopplas samman under en och samma position i datorn får vi kombinationer. Anta att 8 bitar ligger under minnescell 0 av 65 536 stycken i datorn. Minnescell 0 kontrollerar musens rörelser. Vid vissa strömimpulser skickar den information till markören att röra markören uppåt. Vid en annan strömimpuls ska den röra markören neråt. Anta att uppåt i dessa 8 bitar motsvaras av två av åtta påslagna strömmar: 11 000 000. Nedåt motsvaras av två andra påslagna bitar: 00 000 011. Jag tror nu du känner igen det här som binära tal. I datorns begynnelse så använde man rena strömbrytare på datorn för att mata in dessa strömmar. Senare blev det till att människor skrev in ettor och nollor som fick motsvara strömbrytare. Ännu lite senare kom de första programspråken där instruktioner motsvarade olika strömmar. Det närmsta vi kommer ursprunget är programspråket assembler.
Dessa ettor och nollor sätts samman i olika långa sekvenser. Det brukar vi till exempel kalla 8-bitar, 16-bitar. 32 bitars eller 64 bitars datorer, allt beroende på hur många bitar varje minnescell i datorn kan hantera. På 80-talet var 8-bitar en maximal mängd. Idag är 64 bitar standard och det ger upphov till en enorm mängd kombinationer medan en 8 bitars dator enbart kan hålla 256 olika kombinationer på varje adress. Kort sagt: ju fler bitar desto kraftfullare datorer.
Kvantdatorer är som namnet antyder förknippade med kvantfysiken vars lagar vi inte riktigt förstår än. Kvantdatorer är uppbyggda av kvantbitar. Dessa har den egenheten att de kan anta en så kallad superposition vilket innebär att de kan vara både 1 och 0 samtidigt. Det ger en extrem förbättring av antalet kombinationer per cell och därmed en enorm prestanda. Dessutom kan de arbeta parallellt vilket innebär att de kan processa mängder med uppgifter på samma gång på ett sätt vanliga datorer inte klarar av. I praktiken kan det till exempel innebära att du kan mata in komplicerade sjukdomstillstånd i en kvantdator. Detta krävde tidigare stora läkarteam med olika specialister som arbetade med uppgiften i en kedja. Med kvantdatorer så löser kvantdatorn uppgiften mycket snabbare eftersom den kan processa expertisen parallellt istället för sekventiellt.
Googles kvantdator löste ett problem på 200 sekunder som skulle ta världens snabbaste traditionella dator 10 000 år att göra. Det innebär att Googles kvantdator var en triljon gånger snabbare. Kvantdatorerna är dock svåra att bygga. De är känsliga och kräver enorma resurser som påminner om de första datorerna i världen. AI och AGI kommer troligen dock utveckla detta så att vi kan få tillgång till kvantdatorer snabbare än vi tänkt.
Att koppla samman AGI och superintelligens med kvantdatorer kommer öka prestandan något oerhört. Då du kommit så här långt i vår långa terminologi om artificiell intelligens så tror jag du förstår vilken total superkraft som är på väg att drabba oss. Det är därför som Syntopismen menar att det är helt nödvändigt för oss att hitta ett förhållningssätt till detta.
|
|