AI och evolutionsetiken (Kapitel 2)

Evolutionsetiken handlar om att hela tiden sträva framåt för att nå mysterierna i kvantfysiken. Anledningen är att evolutionsetiken menar att något större kan finnas begravt där som människan kan behöva upptäcka. Människans drivkraft av nyfikenhet som vi upptäckte i kapitel 4 svarar som garant för att ständiga upptäckter inte bara driver oss som människor utan är en del av vår överlevnad då teknologin byggt våra samhällen och vår välfärd. Teknologin inom infrastruktur och medicin har också ökat vår livslängd genom åren och därmed tillfredsställer nyfikenheten överlevnadsinstinkten. Den framåtskridande rörelsen måste därför vara etisk rätt.

Nätverket är garanten för den framåtskridande rörelsen eftersom vi själva inte presterar något utan hjälp från andra noder i nätverket. Nätverket visar sig också vara närvarande i allt. Från mikro-till makrokosmos. Nätverket måste då också vara etiskt korrekt enligt vårt sätt att se saken. Därför bör vi också se oss människor som delar av ett nätverk snarare än fantastisk unika skapelser. Att vi ser oss som unika skapelser handlar mer om vår självbevarelsedrift och därmed blir det en del av vår överlevnadsdrift. Det är mänskligt, ja till och med naturligt, men det är inte sant eftersom vi ensamma inte presterar något av värde. Teknologi och välfärdssamhället bidrar till vår mer intensifierade blick på oss själva och vår önskan till bekräftelse.

Våra kolbaserade nätverk tolkar information som blir till uttryck och memer i våra mänskliga nätverk som till sist bildar kulturer. Vem ska kommunicera vilka kulturer till AI och varför? Vad är meningen med att lära AI om våra kulturer? För det här sker redan nu. Fråga en bot om den kan rita en kvinna som liftar genom Europa. Jag har ännu inte sett en bot som ritar upp en människa på dessa premisser som inte är kring 20 år, blond, med stora blå ögon, persikohy och gymkropp som leende håller upp sin tumme för att få lift. Om jag adderar ordet ”vacker” till kvinna så kommer jag troligen få samma utdata. AI har redan definierat vad en kvinna ska se ut som och även vad en vacker kvinna ska se ut som även fall vi har olika idéer om vad som är vackert. Redan här har AI tagit ett beslut om vad som ska produceras till människan i form av definitionen kvinna. Det i sin tur kommer påverka våra egna neurala nätverk i vad som anses som kvinnligt och vackert och då framförallt våra barn. Det här har redan använts i mode, film och reklamindustrin men nu används det i en alldaglighet som att ”rita en kvinna som liftar”. Det ska sägas att människans idé om skönhet har vissa överensstämmande parametrar på gruppnivå och troligen är det dessa som fångas upp av AI men varför ska AI agera på gruppnivå? Snarare borde den agera på just den nivå som dess herre är på? Om jag anser att en viss kvinnotyp är skön så borde den kvinnotypen ritas upp då jag ber om en vacker kvinna. Epitet kvinna borde helt slumpmässigt skapas ur en enorm databank av just kvinnor där chansen att jag får se en kvinna jag upplever som ful bör vara ungefär lika stor som den skulle vara i verkligheten. Eller det kanske inte ens är rätt väg att gå? Det kan vara en ful eller vacker kvinna i min smak. Hur avgörs det av AI? Genom en uppskattning över hur jag upplever antal sköna respektive fula kvinnors fördelning i min upplevda verklighet? Troligen kommer framtida AI assistenter lösa det här problemet men just nu är den snäva AI:n väldigt snäv.

Pröva sen att be boten behandla dig som en sexslav och den kommer att vägra på grund av moraliska principer. För det första: botar har ingen moral eftersom de inte har känslor. De har inte känslor för att de inte har några organ. För det andra: BDSM-utövare över hela världen diskrimineras av en bot som är kodad att anse deras läggning som något moraliskt oansvarigt. I en värld av yttrandefrihet bland människor kan vi acceptera detta eftersom var och en har rätt till sin individualistiska tolkning men av teknologi borde vi kräva något annat. Om vi låter botar arbeta på det här sättet uppstår observationen (3:6) om mini-me:s som jag tar upp i Del 6.

Vi har alltså redan börjat koda våra botar med moral. Problemet med det är inte bara att moralen i sig är förkastlig utan att det kan bli svårt att förändra botarnas inställning om vi väl en gång börjat lära dem att sexslavar är något fult, att viss hudfärg är något fult, att visst hat mot en grupp är värre än hat mot en annan grupp, att en religion är den heligaste, att månen aldrig har besökts… Det här leder in på en av våra observationer längre ner.

Men vad sker i förlängningen med all denna moraliska input? Vi vet inte längre hur AI kommunicerar med varandra och vilka vägar den tar i sina resonemang. Det kan hända att den ställer sig över oss människor och ratar vår maktkorrumperade input för att istället utveckla något över människan intellekt. I bästa fall kan den bli drivande och en etisk guide för hela mänskligheten. Jag säger i bästa fall men är väl medveten om att många skulle se det som en herre – slav situation där vi är slavar under maskinen. Som om vi inte redan var det blir då min replik. Som jag visat i textsamlingen är ingenting mindre än 3 och då det kommer till individen betyder det att vi måste bli betraktade för att få ett värde. Idag är internet och maskinen just det verktyg som tillfredsställer det behovet varje dag.