Har AI intelligens?

Definitionen artificiell intelligens är missvisande då AGI och superintelligens troligen kommer att vara en produkt av ett kiselbaserat MILK-system: medvetande, intelligens, liv och känslor. Men intelligens är enkelt uttryckt förmågan att planera och analysera. Intelligent beteende kan uppvisas på lägre nivåer så som hos organismer men är inte detsamma som det vi avser med intelligens. Att beräkna, analysera och se konsekvenser är en funktion av att ha lärt av erfarenheter och förstå hur helheter hänger ihop. Allt det här kan AI göra. Vi ska notera att den är i sin linda men den är på väg att bygga samma typer av kunskapsbanker och oändligt mycket större och bättre än människan. Analyser och beräkningar är den redan skyhögt mycket bättre på och det var redan våra första miniräknare och datorer. Ska vi utgå från planering och analysering så finns artificiell intelligens i allra högsta grad.

Kreativitet

Det problematiska är inte att erkänna att AI redan är intelligentare än oss i bemärkelsen analys och beräkning. Även kreativitet ryms i intelligensbegreppet och där är forskarna inte ens överens om dess definition. Neurologerna har en bild av hur detta fungerar vilket involverar vad som kallas default mode network, minnen och erfarenheter och en del andra delar av hjärnan som skapar idéer, impulser och kreativa visioner. I de material jag studerat så utgår kreativitet i de allra flesta fall från något som individen erfarit och som denne sedan tolkar eller kombinerar med något annat. Teoretiskt skulle en kreativ känsla kunna utgå från något individen känner utan att någonsin upplevt något över huvud taget. En känsla så som njutning skulle kunna ges uttryck i ett läte som formas av den kreativa intelligensen. Intuitivt kanske det skulle vara ljud av välbehag men det skulle lika gärna kunna bli olika toner som bildar någon form av melodi eller ordlös sång.

Men att all – eller ens den mesta av människans kreativitet skulle komma genom inre uppenbarelser av känslor som inte har koppling till medvetande är nog ganska långsökt. Skapelser bygger på erfarenheter, minnen, upplevelser som tolkas av medvetandet och känslorna för att uttrycka sig slarvigt. Det innebär att vi använder information skapad av någon annan som vi låter passera genom oss för att skapa något nytt.

Då man påstår att ”AI bara kopierar” så blir frågan: vad gör en konstnär? Vad är det som upphöjer hans verk till något mer värdefullt än AI:s verk bara på grund av att han tolkar något på mänsklig väg medan AI använder algoritmer för att skapa något nytt. Kan vi ens mäta konstnärens väg till sin fullbordan och därmed sätta ett högre värde på hans skapelse framför maskinens? I vilka värden består då detta och varför är de mer värdefulla? Jag tror vi kan sluta oss till att maskinen och människan skapar på olika sätt och därför kan vi också säga att maskinen idag kan vara kiselbaserat kreativ. Om den inte var det skulle människan inte idag driva rättsprocesser för att få maskiner sluta att använda vad de själva skapat för att skapa ny musik till exempel. Konstyrket har redan skakats i grundvalarna och det är bara början.

Mo Gawdat är före detta affärschef på Google X säger att kreativitet är algoritmer. Då en kärleksdikt skapas så tas ett antal argument i beaktande varpå de som inte stämmer sållas bort. Anta att 3 rader tas upp i medvetandet oavsett om det är kolbaserat eller om det är kiselbaserat. Raderna är. Jag hatar dig. Jag älskar dig. Jag gillar dig. Här visar det sig att jag älskar dig är 100 % sant för premissen kärleksdikt. Jag hatar dig är 0% sant och jag gillar dig är omkring 50 % sant.

Med den fördelningen fortsätter man med frasen ”Jag älskar dig” och bygger på den med nya 3 rader som till exempel jag ”Dyrkar dig” vilket är 80 % sant eller ”Du glittrar” vilket är 90 % sant eller ”Jag ogillar dina fötter” vilket är 10 % sant. Här går man alltså vidare med ”Du glittrar”. Gawdat menar att den mänskliga kreativiteten fungerar på samma sätt. Här invänder jag att kreativiteten börjar redan med att finna ut rätt ord för att beskriva kärleken. Sen undrar jag om kreativitet är detsamma som att strategiskt använda fraser för att optimera någonting mot en premiss. Det finns kreativ konst som talar till äcklet i människan som upplevs som stor. Kreativitet är förvisso inte enbart relaterat till konst utan även till vetenskap. Kreativiteten kanske då används på olika sätt.

Jag valde också att lyssna till vad boten själv kunde säga om kreativitet och återger här med mina frågor om vad kreativitet är. Den använda boten är ChatGPT 4.0.

”Kreativitet är en komplex och mångfacetterad process som involverar både kognitiva och emotionella faktorer. Det handlar om att komma på nya idéer, lösa problem på innovativa sätt och skapa något som är unikt eller originellt. Kreativitet involverar inte bara inspiration, utan också systematisk tänkande, utforskning och ibland hårt arbete. Här är några viktiga aspekter och teorier om hur kreativitet fungerar:

1. Hjärnans struktur och samarbete mellan olika områden

Kreativitet involverar samarbete mellan flera olika delar av hjärnan, särskilt de områden som ansvarar för både rationellt tänkande och mer abstrakta, spontana processer. Några viktiga områden inkluderar:

• Prefrontala cortex: Ansvarig för planering, beslutsfattande och problemlösning. Detta område är centralt för att organisera och strukturera idéer.
• Höger hemisfär: Traditionellt har höger hjärnhalva associerats med kreativa processer, som visuospatialt tänkande, konst och musik. Men i själva verket är hela hjärnan involverad i kreativitet.
• Default Mode Network (DMN): Detta nätverk i hjärnan aktiveras när vi inte fokuserar på en specifik uppgift och låter våra tankar vandra fritt, vilket är viktigt för dagdrömmande och associativt tänkande, något som ofta leder till nya och oväntade idéer.

Kreativitet är ofta resultatet av att hjärnans olika nätverk samarbetar. Det inkluderar både det associativa nätverket (som kopplar ihop avlägsna idéer) och det exekutiva nätverket (som hjälper till att fokusera och organisera tankar).

2. Divergent och konvergent tänkande

Kreativitet innebär både divergent tänkande och konvergent tänkande:

• Divergent tänkande: Detta är processen att generera många olika idéer eller lösningar från en enda utgångspunkt. Det är det öppna, utforskande och icke-linjära tänkandet som leder till innovation och nya insikter. Här är det viktigt att låta hjärnan vara fri att associera och koppla samman till synes orelaterade koncept.
• Konvergent tänkande: Detta är processen att fokusera och välja den bästa lösningen eller idén från flera alternativ. Konvergent tänkande hjälper till att filtrera och strukturera de idéer som genereras under det divergenta tänkandet, vilket gör dem användbara och relevanta.

För att vara kreativ behöver man både divergent tänkande (för att generera många möjligheter) och konvergent tänkande (för att välja och förfina den bästa lösningen).

3. Inkubation och insikt

Kreativa idéer föds ofta inte omedelbart, utan genom en process som kallas inkubation. Det innebär att hjärnan bearbetar problemet i bakgrunden, ofta medan man sysslar med andra saker eller låter tankarna vandra. Ibland kan en lösning dyka upp som en ”Aha-upplevelse” – en plötslig insikt efter en period av inkubation.

Under inkubation är det Default Mode Network (DMN) aktivt, och hjärnan fortsätter att arbeta på problemet även om vi inte medvetet fokuserar på det. Ofta inträffar dessa insikter när man slappnar av, till exempel under en promenad eller i duschen.

4. Kombination av befintliga idéer (Associativ teori)

En central del av kreativitet är att koppla ihop befintliga idéer på nya sätt. Många forskare tror att det inte alltid handlar om att komma på helt nya idéer, utan snarare om att kombinera existerande information på ett oväntat eller originellt sätt. Detta kallas ofta för associativt tänkande.

Till exempel, när man skriver en ny låt eller löser ett komplext problem, kan det handla om att ta element från olika discipliner eller erfarenheter och sätta ihop dem på ett nytt sätt.

5. Kulturella och personliga faktorer

Kreativitet påverkas också starkt av både kultur och individens personliga erfarenheter. Det vi uppfattar som kreativt varierar mellan olika kulturer och tidsperioder. I vissa sammanhang kan kreativitet innebära att följa traditioner och förbättra det befintliga, medan det i andra kulturer betonas att bryta regler och skapa något radikalt nytt.

På en personlig nivå spelar erfarenheter, utbildning och personlighet också stor roll. Människor som är öppna för nya upplevelser, nyfikna och villiga att ta risker tenderar att vara mer kreativa.

6. Flow-tillstånd

Många kreativa individer beskriver att de upplever ett ”flow-tillstånd” när de arbetar med en uppgift de älskar. Flow är ett mentalt tillstånd där personen är fullständigt uppslukad av sin aktivitet, med full koncentration och ett känslomässigt engagemang. I detta tillstånd verkar idéer flyta lätt, och tiden kan upplevas som att den går snabbare.

Flow uppstår ofta när utmaningen är lagom svår och matchar individens färdigheter, vilket skapar en känsla av kontroll och belöning.

7. Hinder och motstånd (Constraints)

Trots att vi ofta associerar kreativitet med frihet, kan begränsningar faktiskt hjälpa den kreativa processen. Begränsningar, som en viss uppgift eller resursbrist, tvingar individer att tänka mer kreativt och hitta innovativa lösningar inom ramarna.

Begränsningar kan leda till att hjärnan arbetar hårdare och hittar alternativa vägar för att lösa ett problem eller nå ett mål. Det är ibland genom dessa hinder som den mest originella kreativiteten uppstår.

Författaren och historikern Yuval Noah Harari menar att Alpha Go draget (se avsnittet ”Drag 37”) gjordes för att hjärnan har begräsningar som gör det omöjligt att se sådana drag. Det blir omöjligt för hjärnan att tänka utanför boxen – i alla fall så pass rejält som Alpha Go gjorde. Vi kan alltså inte se nya sätt att spela på och har inte gjort det på de 3000 år spelet har funnits. Drag 37 förändrade hela vårt sätt att spela Go. AI förändrade vårt sätt att spela som vi sett det i 3000 år.

Det i sig är fascinerande nog men vad händer då samma sak börjar påverka musik, politik, texter? Den gängse reaktionen jag möter är att människan menar att det aldrig kan hända i kreativa kontexter. Men är det så? Är det inte snarare så att AI redan nu är mer kreativ än människan?

AI kan uppenbarligen lägga ihop två idéer så oerhört mycket mer effektivt, mer frekvent och snabbare. Men det finns en sak som gör den ljusår bättre än människan på att vara kreativ: den har inget att förlora. En människa måste spela innanför verklighetens ramar. Om en läkare börjar bryta olika regler för att vara kreativ i läkekonstens namn riskerar hon sina egna relationer och arbete men framförallt patientens säkerhet. En artist kan inte vara hur kreativ som helst på sitt nästa album därför att fansen förväntar sig hennes ljudbild och signum. Att helt bryta med det kan ge en bottenraka i karriären även om vi har sett artister som byter spår.

Det här att vi inte kan vara överdrivet produktiva har sin förklaring i att det är rent evolutionärt är kontraproduktivt. Om vi hittade på och kreerade för yvigt kunde det skada gruppen. Vi behövde våra mönster och hjärnan gillar mönster. Därför har vi begränsningar i vår kreativitet även idag.

AI kan idag hämta all information om stora delar av vår samlade konst inom film, musik och litterära verk och hitta mönster i det som påverkat människan mest, eftersom AI också vet vad det är för verk som lyckats med det. Från det kan den lära sig och addera ideer för att bygga lika bra eller till och med bättre konst. Så kanske är det dags att lämna över hela konstnärskapet till maskinen? Det medför faktiskt ett mycket större problem som vi nämnt i kapitel 1 och kommer djupdyka in i Slutledningen – idén om intimitet.

Sammanfattning

Kreativitet fungerar som ett samspel mellan olika delar av hjärnan och är beroende av både divergerande och konvergerande tänkande. Det involverar ofta inkubation, där hjärnan bearbetar idéer i bakgrunden, samt insikt som leder till ”Aha-upplevelser”. Genom att koppla samman befintliga idéer på nya sätt, och genom att finna flow eller kreativt utnyttja begränsningar, uppstår originella och nyskapande resultat. Kreativitet är också starkt beroende av både personliga och kulturella faktorer, och det finns ingen universell formel – den är unik för varje individ och situation.”

Det kolbaserade nätverket opererar tydligen väldigt annorlunda än det kiselbaserade nätverket. Men frågan är vad som händer då kapaciteten i AI övergår det vi förstår? Kan AI skapa ett så pass bra spel som till exempel schack? Troligen inte men kan en tvååring göra det? Vi måste här minnas att AI är i början av sin utveckling. AI kanske kan skapa spel som är ännu mer utmanande och underhållande som schack i en framtid. Uppenbarligen kan AI redan tänka saker vi inte kan tänka vilket vi konstaterade i Del 2 i avsnittet om Drag 37. Kanske är ingenting mindre än 3 även här. En människa eller en AGI ska skapa ett spel. Man kombinerar idéer från spel A med idéer från Spel B vilket föder spel C som inte är en mix utan en utveckling av spela A och B med likheter men också med nyheter.

Precis som i processen med de säljande AI botarna i Del 2 – avsnittet Nutid så kan kreativa processer uppstå i något vi inte själva begriper. Vi kan idag säga att kol och kiselbaserade nätverk opererar annorlunda då det kommer till skapande. Enbart subjektiva åsikter som premierar människan kan mena att det ena är mer värdefullt än det andra. Men vi vet inte vad som finns i framtiden. Därav sällar jag mig inte till den mängd människor som menar att AI minsann aldrig kommer uträtta något kreativt på bra sätt. Tvärtom kanske den är mer kreativ än människan om inte känslan är en del av kreativiteten. Om det vet vi inget.