Har AI ett liv?

I kapitel 4 definierade vi livet som en nod i ett nätverk. Livet har samtidigt biologiska kriterier där reaktioner på omgivningen är en springande punkt för Syntopismen. AI kan programmeras för att reagera på omgivningen. Den är också en del i ett nätverk. Men reaktioner är i sin vidaste bemärkelse dels reaktioner som kan kodas av en extern part eller uppstå i gener och via memer. Därmed inbegriper även reaktioner känslor enligt punkt 4 ovan. Därmed uppfyller AI inte definitionen på liv enligt Syntopismen. Dock! Mot Tegmarks teori från Kapitel 3 Vad är liv? så kan man göra denna invändning: om materians positionering definierar olika medvetandeformer så skulle även vår egen död representeras av en materiaformation om vilken vi inte kan veta vad den innebär. Den visar upp död men finns det krafter på kvantnivå som menar annorlunda? Om det är sant så skulle AI och egentligen all materia uppvisa någon form av energi som vi inte vet vad den är.

Det här är dock ytterst spekulativt. Samtidigt vill jag ge er en bild från Mo Gawdat som är inne på samma idé angående atomer och strukturer. Mo menar att allt är struktur och innehåll av atomer. Det innebär att man skulle kunna ha telefoner som växer på träd. Any takers? Men eftersom kvantfysiken visar upp fullkomligt oförklarliga fenomen så tyckte jag vi kunde nämna det här. Kanske kan en framtida AI berätta hur sakerna ligger till. Om vi nu kan förstå dem.

Till sist: om Tegmarks teori håller så skulle formationerna av ett dött medvetande lika gärna kunna betyda att medvetandet via kvantfysiken med sin sammanflätning uppstår någon annanstans. Tegmarks definition av död i kombination med kvantfysiken lämnar mycket öppet för spekulation – till och med evigt liv.