Hierarkier och de plana strukturerna

Den stora skillnaden mellan det tredje och fjärde paradigmet är att det förra är hierarkiskt medan det senare är plant. Kort sagt innebär det att vi efter tryckpressen organiserade oss i hierarkier ännu mer än förut. Skolundervisningen är ett bra exempel. Elever placerades nu i rader framför läraren istället för att man satt i cirklar runt läraren. Man tänker i linjära begrepp så som man läser en text.

Samhället organiseras utifrån tydliga hierarkier vilket vi märker på framför allt de tre institutioner vi nämnt: akademier, medier och politik. De lärda och bildade hamnar högt i dessa hierarkier. Adeln ersätts allt mer av politiker och i näringslivet uppkommer nu direktörer och fabriksägare. Arbetarklassen blir ett begrepp och under 1800-talets mitt blir marxismen en stark rörelse i Europa. Under slutet av 1800-talet och under  1900-talet inträder psykologi på allvar inte minst med psykoanalysens fader Freud och i det allt mer individualistiska samhället frodas idén om ”jaget” och dess problem. Filosofin får stå tillbaka för det individuella tänkandet ocyh politiken ska också missgynnas under 1900-talets sista tredjedel då teknologin gör stora framsteg tillsammans med ett starkt välfärdssamhälle.

Efter det andra världskriget så blomstrar den teknologiska och industriella utvecklingen och skapar samhällen med tillförsikt och hög standard och välfärd. Dock inte bakom järnridån som delar öst och väst. Det kalla kriget mullrar i bakgrunden men då Berlinmuren faller 1989 tror man att världen ska bli ett enda stort Utopia. Så blev det inte. Skälen till detta är många och intressanta men inte forum att täcka i dessa texter.

I det här föds Internet och blir efter några årtionden var mans egendom. För att beskriva det med mer övergripande terminologi så säger vi att Internet krossar det tredje kommunikationsparadigmets hierarkiska struktur och in träder ett plant kommunikationsparadigm. Det tredje paradigmet arbetade med en kommunikation uppifrån och ner, från politikerna och medierna och akademierna ner till fotfolket och gräsrötterna. Det fjärde kommunikationsparadigmet med Internet öppnade upp för en kommunikation mellan alla – oavsett var de befann sig, vilka de var eller vem de var. Information wants to be free – var den slogan som fanns med i Internets barndom.

Det här förändrar i grunden hela vårt samhälle, hela vårt sett att se på civilisationen som sådan. Internet genomför den största förändringen – kanske sedan språket – men vi är precis i dess början och har svårt att se vart det är på väg. Då vi adderar AI till detta som enbart får en dynamik värd namnet om den kopplas upp mot internet, så har vi en helt ny värld som vi nu måste förhålla oss till.

AI avkräver oss svaren på de eviga frågorna om vad som är liv, medvetande, känslor och intelligens. Dessvärre är mänskligheten inte överens i dessa definitioner vilket gör det svårt att definiera vad AI är, inte minst för att AI redan innehåller ett av dessa fyra begrepp: intelligens. Om vi inte kan definiera AI hur ska vi då kunna säga vad det är? Svaret är: det kan vi inte och vi är inte överens.