2:9:3 Moderniteter

Sociologen Emelie Durkheim beskriver vår existentiella tillvaro på följande vis. Våra behov formas efter vad våra behov är för tillfället. Med en industriell utveckling förändras dessa behov. ”Kapitalismens rationalitet, hur bristfällig den än är, speglar anpassning till de behov som människor upplever i kampen med de existentiella tillstånd de råkar leva under där och då” (Zuboff, 2021: 47). Det rimmar väl med vår drivkraft i nyfikenheten som motor för teknologin. Med teknologin så förbättras ständigt människans livsvillkor och nya krav på det existentiella tillståndet avkrävs. Se bara på barnen av idag. På 70-talet då jag växte upp så kunde man lugnt se barn läsa Kalle Anka tidningar i soffan på sommarlovet. Samma tidningar som lästs så många gånger. Det fanns till och med en längtan att återvända till de gamla historierna efter att ha varit borta från dem under långa skolterminer. Idag är det svårt att få barn bort från en interaktiv skärm där de spenderar mellan 4-5 timmar i snitt enligt vissa uppgifter. Men jag minns min egen mormor som tyckte jag skulle göra en bondgård av kottar och tändstickor där dessa kottar skulle bli djur. Jag förstod ingenting av den tjusningen då jag hade plastdjur som tigrar och lejon att leka med. Jag minns också hur hon undrade om jag ville se cirkus på TV. Jag förstod inte heller detta. Min dröm var att se tecknade Dr Snuggles eller Kalle Anka om det visades någon gång i veckan vilket det i bästa fall gjorde. Idag kan barnen se vad de vill när de vill och inte ens det räcker till: de konsumerar shorts för att tålamodet tryter. The fear of missing out… Att människan förändrar sig efter sin omgivning som drivs på av nyfikenheten och teknologin är inte alls underligt utan snarare en del av vår evolution. Vilka som klarar av den bäst återstår att se.

Zuboff beskriver detta med begreppet moderniteter. Den första moderniteten var den tid i historien som bäst kan markeras med T-fordens anländande det vill säga kring 1900-talet början. Det var den tid då det anonyma bondesamhället bröts upp. Fackföreningar, centraliseringar, standardiseringar, medieutbud och många andra moderniteter formade den nya civilisationen.

Den andra moderniteten inträffar under andra halvan av 1900-talet. Efter krigen infaller välfärdssamhället. Hundratals miljoner får tillgång till universitet och möjlighet att utbilda sig vilket förut var ett fåtal förunnat. Kommunikation, information och konsumtion blir ledstjärnor för en ny tid bortom krig och elände, även om det kalla kriget låg som en skugga fram till murens fall 1989. Individualismen växte (Zuboff 2021: 49-50).

Efter Internet slår individualismen i taket i den så kallade hyperindividualismen. Det fjärde kommunikationsparadigmet tar vid efter den andra moderniteten. Kommunikationen blir var mans egendom och vi bygger personas och samlas på sociala medier där vi jämför oss med hela världen. Psykisk ohälsa seglar upp som ett gigantiskt spökskepp ibland de unga. Resten av berättelsen har vi diskuterat i hela boken.