2:9:4 Big other

Psykologen Jaques Lacan definierar människan i ett förhållande till den andre. Allt hon gör speglas i vad den andre observerar. Den andre kan vara en partner, samhället, yrket ja till och Gud. I Syntopismen har vi sett detta som kärna och kontext där kärnan hela tiden måste förhålla sig till kontexten. Det som uppstår däremellan kallar vi intersubjektivtet eller förhållande.

Zuboff definierar termen the Big other som “den sensoriska, datoriserade och uppkopplade dockan som renderar, övervakar, databehandling och modifierar mänskligt beteende.” (Zuboff 2021:424). På så sätt väver hon in kontexten mot det vi svarar på med förhållandet till de handlingsmodeller som denna Big other skapar och kontrollerar oss med.

Detta är en bra sammanfattning på övervakningskapitalismen och den är i mitt eget högst privata tycke lika ofrånkomlig som skrämmande. I korthet går den ut på att du inte kan komma undan att bli övervakad med mindre än att vara helt nedkopplad. Det är heller inte ens ett val eftersom det kommer kosta dig för mycket. Kylskåpstillverkarna ska förvisso sälja dig en icke uppkopplad kyl men du kommer inte gå en garantisedel med produkten därför att de uppgraderar din kyl via nätet. Går den sönder får du köpa en ny. Allting som kan kopplas upp kopplas upp och ställer du inte upp på det kommer det att komma med ett pris. Ditt ansikte, dina rörelser och ditt beteende är hårdvaluta för techbolagen och du delar med dig av dem frivilligt. Det här är större än all kapitalism i världen. Det handlar om dig och vem du är och att du delar med dig av hela ditt väsen till profithungriga bolag helt frivilligt ja till och med med glädje då du får underhållning och förenklad vardag tillbaka.

Men bolagen kan väl inte spela in sina kunder hur som helst? Tänk dig själv: hur ofta läser du de enorma användaravtal som följer med alla appar du installerar? Då teknik mer och mer handlar om appar så kommer du överösas med ännu mer information du i din lättja inte orkar med. Avtalen kommer givetvis inte ha paragrafer där de talar om att de spelar in allt du säger men de kan ha paragrafer som säger att ”för säkerhets skull spelar vi in 5 sekunder efter du slutat prata med kylskåpet så du är säker på att du får all information överförd. Informationen raderas sedan och dess grunddata används endast till att bygga AI:n starkare för sitt syfte att tjäna sin funktion som uppkopplat kylskåp.” Allt du säger under dessa 5 sekunder – oavsett om det är något om kylskåpet, dess innehåll eller en sexfantasi om din partner – får då kylskåpsleverantören spara och ingenting säger att han inte kan sälja informationen vidare för att kartlägga din person.

Notera dock hur handlingsmodellerna kan användas för att styra dig mot olika beteenden och därmed har din idé om fri vilja blivit ännu mindre. All data som sugs upp i din omgivning med ditt tillstånd kan sedan användas för att koda om ditt neurala kolbaserade nätverk att agera så som bolagen önskar. Vi kan inte kalla det här för science fiction. Om vi lånar det orwellska Big brother uttrycket så innebär det ett samhälle som övervakar dig med video och ljudupptagningar. Skillnaden är att vi inte har den hårda makt som utspelar sig i fiktionen utan en mjuk makt som utspelar sig i en välfärdsstat där du betalar mer än hälften av din lön i skatt för att du ska göra ditt värv och (tro att du ska) få statens beskydd. Detta utan att klaga. I det framtida samhället inträffar istället Big other som inte bara får dig att tiga still. Det får dig att göra det med glädje då du upplever att du får ännu mer ut av ditt liv via handlingsmodellerna som Big other kontrollerar dig med. Nej. Det är ingen science fiction för du är redan på sociala medier. Det här är bara ett steg ut från detta och AI kommer göra det ännu kraftigare.

Zuboff beskriver skillnaden mellan det orwellska och handlingsmodellernas kraft med totalitarism och instrumentarism. Det går här att invända att hjältens upproriska roll mot dessa system straffas med döden i den hårda maktens totalitarism men så sker inte den mjuka maktens instrumentarism. Där bestraffas den med det feminina uteslutandet från garantisedlar och gemenskap. Frågan är om det är enklare att bilda uppror i den nya tiden än i den gamla? Troligen kommer helt nya problem dyka upp i den nya tiden där den andra döden är mer närvarande än den första.

Ett sådant kan vara idén om Utopia som vi tar upp i nästa observationssektion (3:5). Handlingsmodellernas sätt att förse oss med allt vi önskar innan vi ens vet att vi vill ha det, riskerar att döda våra drömmar och önskningar. Att tömma människan på det hon vill men inte har menar Lacan är livsfarligt för det mänskliga psyket men kanske är det just den effekt som vi får av övervakningskapitalismen. Redan idag har vi den psykiska ohälsan som galopperar bland de unga då de jämför sig med hela världen och har möjlighet att ta in hela världen. De kan dock inte bli och få hela världen. Skulle denna ohälsa försvinna i en virtuell värld där man kan få allt man önskar? Är då det femte steget på Maslows behovstrappa uppfyllt? Eller är det så att vi inbillar oss att det är uppfyllt och fortfarande suktar efter steg 3 och 4: gemenskap, makt och beundran?

Lösning: Kommer statusen i den mänskliga hierarkin gå från att vara den attraktiva och starka till att istället vara den mest integritetsfyllda? Om handlingsmodellerna ger dig allt det du vill ha för att du sålt din data om dig själv så billigt till industrier som behandlar dig som en produkt, vad är du då värd i den nya tiden? Om virtuella världar inte ens kan leda till ditt självförverkligande, vad har du kvar att nå? Är det kanske idén om att kommunicera dig som en person med integritet som inte lämnar ut dig själv till vad som helst? En man eller kvinna som har hemligheter, mystik och mänsklighet kvar i sin kropp? Är det då det som kommer ses som det mest attraktiva?

Idag har vi influencers i Sverige som dagligen delar med sig av allt de gör från sminkning till sexliv. Ingenting sparas. Allt hängs ut. De har inget privatliv och de är ett med sina miljoner följare som de inte känner och som inte känner influencern. De kan sälja adventskalendrar för 3000 kronor med skönhetsprodukter till skrikande barn. Till vilken nytta? Hyperindividualism blir mer kollektiv då den andra ungen har köpt samma dyra kalender. Snarare handlar denna upplevda hyperindividualism och självförverkligande om en missuppfattning. Barnen är kvar på det tredje och fjärde steget och söker snarare en konformitet i vad de upplever som individuellt. Ankläpparna och den glansiga hyn syns hos var och en. Ligger svaret på uppbrottet från denna tragedi i en ny kraftfull integritet? Bard och Söderqvist menar det i deras bok Nätokraterna och jag är efter 8 års studier och total närvaro i sociala medier benägen att hålla med (se 3D Digital Defence and Detoxing i kapitlet Slutledning).

Kanske är det så att vi inte behöver höras, synas och skrika överallt? Kanske är det makt att ta tillbaka integriteten? Kanske ska vi utgå från sociala medier på obestämd tid och uppträda mindre frekvent men med genomtänkta budskap. Kanske ska vi ta bort apparna från telefonen och tvinga oss att logga in på en dator då vi ska kommunicera. Kanske bör man fundera över vad man behöver för digital närvaro. Med det menar jag även hushållsapparater. Behöver du kunna tala med din TV eller lampa? Och vad är det för information du verkligen behöver från dina enheter? Vad kan fortfarande leva i din egen fantasi dit ingen kommer utan ditt tillstånd – inte ens neurolink? Varför ska inte det fungera som fungerade förr?

Därför att vi anpassar oss till den nya tiden enligt avsitt 2:9:3 – Moderniteter. Men vi har faktiskt också en möjlighet att välja. Det måste inte utesluta oss från all gemenskap. I alla fall inte än. Jag tror att integriteten kommer att bli hårdvaluta i en snar framtid. De samfund som sluter sig samman med dessa tankar kommer att bli de nya attraktiva och jag tror de kommer vara benhårda på vilka de släpper in i gemenskapen. Bildning kommer bli en gemensam nämnare. Förståelse för det som sker. Nätokraterna kan vara en sådan grupp.

Kanske kan de rikaste i världen vara de som åter blir vinnarna. Under sig har de obildade arbetarna som styrs helt med övervakningskapitalism och längst ner i hierarkin är de som inte arbetar alls för AI har tagit deras jobb och dessa människor förses med statens pengar för att inte göra uppror; för evigt hatade av de som fortfarande arbetar då de icke arbetande inte bidrar med någonting alls. De rikaste köper sig alltså fria från övervakningskapitalismen för enorma summor. Men å andra sidan. Vad ska bolagen med pengar till då informationen är viktigare?

Faktum är att vi måste anpassa oss för att växa i en förändrad kontext kring oss. Nyfikenheten driver fram teknologin och det är djupt mänskligt och ligger i drifterna. Så har det alltid varit och detta har lett civilisationen ända fram hit. Evolutionen är en sanning.

Med all denna data som analyseras av techbolagen är frågan om AI kommer ha en bild av oss som överstiger vår egen bild av oss själva? Vad kan bolagen göra med den informationen och vad blir dess effekt?