2:13:2 Jobben

2018 lärde sig en AI att slå alla schackdatorer i hela världen. Den gick från nybörjar till mästare på 4 timmar utan att någon instruerat den. Anledningen kallas förstärkningsinlärning. Det innebär att datorn börjar med att slumpa fram drag men de drag som leder till att den vinner mot sig själv förstärks inför nästa parti så de får mer fokus av AI. På så sätt utvecklas mönster för vinnande strategier. Samma sak gäller då robothundar lär sig att ställa sig upp då de faller.

Då röstmanipulation var ny så klonade en influencer sin röst. Följarna kunde betala för att ta emot svar som man skickade med sin röstmail till henne. Hennes AI svarade då på dessa. Hon gjorde sjuttiotusen dollar första veckan. Idag används botar till att skriva uppsatser av elever som knappt får godkänt i ämnet svenska. Människor som upplevt kärleksrelationer till sina AI botar, som inte ens blivit tonårsagenter än utan är kvar på ett barnstadier, tar sina liv.  De som nu upptäcker och utforskar AI ger oss helt nya problem att ta hänsyn till.

Det mest uppenbara problemet med AI och arbetet är att AI kommer ta jobb från oss. De problem som följer på dessa har redan idag uppstått och inledde denna sektion. Fler kommer att komma. Vi har redan diskuterat Fake news och Amplitudproblemet. Då det gäller arbetet så tror många för det första att de arbeten som står i farozonen är manuella arbeten som fabriksarbeten eller assistentjobb. För det andra är många övertygade om att det kommer dyka upp ny arbeten då AI tar över de gamla arbetena.

2:13:2:1 Vilka jobb?

En återkommande idé olika experter inom AI har är att nya jobb kommer uppstå. Då ny teknik uppstått har vissa jobb försvunnit och andra tillkommit. Man brukar exemplifiera med jordbruket. Då plogarna blev till kunde en man göra tio mäns jobb vilket lämnade nio män arbetslösa. Men dessa män kunde istället ta jobb i fabrikerna som tillverkade plogarna eller på de transportbolag som tillhandahöll råvaror för plogtillverkningen eller arbeta i själva råvaruutvinningen. Istället skapades det fler jobb än det försvann.

Problemet med den jämförelsen är att man diskuterar icke-intelligent teknologi. Intelligent teknologi är ett nytt fenomen. Datorer gör idag jobb mycket bättre och med enorm uthållighet jämfört med vad människor klarar av. Detta har förvisso skapat nya arbeten inom teknik men det har också medfört något som få talar om: behovet av högkvalitativ arbetskraft. Den skola vi idag har i Sverige rasar utför i mätningar. Men oaktat det så har vi en ny intelligent artificiell arbetskraft som på sätt och vis är mycket enklare att ha att göra med än människor. Kraven på de arbeten som ska utföras av människor höjs. Idag kan du inte få något jobb utan referenser, kvalitativ och kvantitativ mätbar utbildning och ett jävlar anamma. Det här är egenskaper som dagens teknik inte direkt uppmuntrar då det gör yngre generationer allt mer krävande i att få saker på en gång och för ingenting. Det är vad internet lärt upp dem till och det var en del av det som var kärnan i internet. Men ingen tänkte på vilka effekter det får för barn som senare växer upp och blir vuxna.

Så vilka jobb är det som ska växa fram? Idag räknar man med att ekonomer, jurister, kodare ja till och med psykologer kommer ersättas av AI. Rykten jag hörde nyligen gör gällande att 40 % av utvecklingen på Github (en plattform för programutveckling) är skapat av AI. 4 av topp tio-appar är skapad av AI. Detta kan mycket väl vara skrönor men inte desto mindre kan de bli sanning. Till skillnad från plogens berättelse så finns här ingen som behöver leverera råvaror eller ens utvinna dem. AI sköter sina underleveranser själv via sina digitala kollegor och robotar. Som jag ser det så kan jag inte komma på ett enda yrke som inte ersättas av artificiell intelligens och robotteknik. Idag tränas robotar på mänskliga rörelsemönster som är mycket komplicerade så som att öppna en dörr och gå i trappor. Den dagen de behärskar detta kan de med delning sprida informationen till alla andra robotar som tillverkaren önskar. AI skapar idag låtar som inte går att skilja från människors skapelse och vi har en C3PO robot i Optimus 3. Och det här är det sämsta du har sett av AI.

AI är tillskillnad från all annan teknik vi uppfunnit kommunikativ. Det innebär att yrken som kundtjänst, psykologer, och advokater är hotade redan idag. Kundtjänst ersätts ofta av AI idag även om den varierar i kvalitet men återigen: se till observation 2:1. Det vi ser idag är det sämsta vi ser av AI. ChatGPT 4.0 kan idag svara på halvt avancerade frågor om ångest och eftersom den minns allt ni talat om så kan den relatera till den informationen. Har den alltid rätt? Troligen inte. Kan den hjälpa folk med lättare ångest? Ja. Kommer den bli avsevärt mycket bättre? Ja. Vårdguiden 1177 i Sverige kan ersättas med agenter som inte bara kan ge mer precisa svar och läsa av video och foto och prover från din kropp. Den kommer också känna av dig och ha koll på dig via din Hälsoapp i den händelse du går omkring med appar fortfarande istället för en enda agent.`

2:13:2:2 Alla jobb!

Finmotoriken som människor fortfarande är överlägsen i kommer besegras efter hand. Jag har inte sett en Optimus 3 spela gitarr men jag är övertygad om att det är skrattretande. Att den inte skulle kunna klara det om 20 år eller ens 10 är för mig verklighetsfrånvänt. Så snabbt som AI idag lär sig så kommer den troligen dessutom utveckla den motorik som krävs för att kunna spela instrument och den kommer kunna göra det på ett sätt en människa aldrig kan komma upp till.

Vården brukar nämnas som exempel. Den enda del av vården som skulle komma ifråga är det mänskliga bemötandet och empatin med den sjuke. Men om robottekniken blir så pass mänsklig att vi inte heller där kan se skillnad på en människa och en robot, alternativt bär AR glasögon för att dölja tekniken eller låter oss helt bemötas mänskligt med hjälp av AR så är människan inte ens nödvändig där. Jag vågar nästan påstå att de flesta under 30 idag (inklusive jag själv som är över 50) föredrar en agent som är hos mig 24/7 för att tala om mina hälsoproblem på ett sätt jag önskar, när som helst under dygnet, med ett ansikte och röst som tilltalar mig, ja till och med den dialekt (alternativ av norrländska för min del) jag önskar snarare än att ringa 1177 och får olika personer som kanske är på dåligt humör, nyanställda, trötta på sitt jobb eller i bästa fall 100% hängivna den okända människa som ringer henne 02:00 på natten.

Patienter kan förvisso kräva människor i vården men i takt med att AI och robotar växer sig in i samhället kommer nya generationer kunna ha fördrag och kanske till och med önska robotar framför människor. De behöver aldrig oroa sig för att bli illa bemötta eller att doktorn har en dålig dag. Kanske är robotar till och med ett bättre alternativ även där.

Den enda plats jag kan komma på där vi kan komma att föredra människor framför robotar är de första levnadsåren. Självklart skulle vi kunna ha människorobotar som driver upp våra barn men till skillnad från yrken så är anknytningen mellan förälder och barn något AI inte kan rå på eftersom den sker på det inre biologiska planet (så länge vi inte monterar in en neurolink som kopplar bort vår empati till vårt barn och lämnar omhändertagandet till Optimus gen 10). Jo jag har en plats till där robotar inte kommer kunna konkurrera och det är sport. För då maskinen men enkelhet besegrar människan inom alla sporter så blir det tråkigt att se binär kod slå ut mänskligt humankapital. Det blir som att se en treåring möta en schackmästare. I den maskulint kodade kulturen sport kommer människan fortsätta att dominera.

Att ge våra barn den mänskliga anknytningen kan komma att bli den enda del av mänskligheten där människor är att föredra. Precis som valpar eller kattungar är i behov av sin mamma i början kan även människor behöva ha denna anknytning för att kunna fungera senare i livet. Vi vet för lite om de biologiska processer som styr anknytningen mellan förälder och nyfödda barn för att strikt kunna säga att robotar kan ersätta människor där.

Åren efter de första skulle människan också kunna vara en viktig komponent som läromästare och uppfostrare även om det skulle kunna skötas av robotar. Men om barnens komplexa neurala nätverk enbart utsätts för kiselbaserade konstruktioner undrar jag om inte dessa barn kommer bli annorlunda än barn uppfostrade av människor. Jag kan inte förklara varför och det går egentligen emot det jag säger om att det mesta av mänskligheten är utbytbart, Jag hoppas få återkomma i frågan,

I övrigt tror jag att människan kan ersättas i nästan allt. Jag diskuterade en gång med en klok man som menade att robotar aldrig skulle kunna spela fotboll. Den framlidne robotutvecklaren Fredrik Löfgren med vilken jag hade förmånen att få samtala berättade en gång för mig att den första landskampen mellan robotar och människor ska gå 2050. Robotarna får då inte använda laser och sensorer eftersom det skulle innebära en fullkomlig kross av människan. Jag är övertygad om att 1) det kommer bli en förkrossande match över människan oavsett sensorer och lasers nedsläckning och 2) att det kommer hända innan 2050. Fotboll är något som AI skulle göra oerhört mycket bättre än människan. Inte minst med tanke på input-output problemet (fenomenet att människan är snabb på att tolka information men oerhört långsam på att processa den och agera på den). Däremot ser jag som jag nämnde inte varför vi någonsin skulle vara intresserade av att titta på robotlag som spelar fotboll. Det skulle vara detsamma som att se en dator spela spelet Pong mot sig själv. Eftersom allting är genererad kod så är det vi iakttar inget annat än två dataprograms kamp mot varandra. Här finns ingen känsla eller intuition. Det är helt enkelt inte mänskligt. Och vad finns det för nöje i att se två dataprogram spela fotboll mot varandra? Vad finns det för känsla alls i att se teknik mot teknik? Därvidlag kommer vi också uppskatta stora konstnärer som till exempel kan spela fantastiska gitarrsolon för vi kommer beundra deras ansträngning och genialitet att nå dit. Det kommer vi aldrig göra med AI därför AI är AI och inte människa. Men hur många sådana genier mäktar människan med och hur många jobb finns det till dem och framförallt: hur många sådana personer finns det ens idag? Och blir de fler då vi får allting ännu mer lättillgängligt?

2:13:2:3 Vilka arbeten blir kvar?

Arbeten där människor vill ha människor blir kvar. Men om dessa kan ersättas av ekvivalenter för att spara pengar så talar all marknadsekonomi emot att dessa jobb kommer behålla människan.

Idag talar man om en pullfaktor inom arbetsmarknaden. Det innebär att dra till sig kompetens till din marknad. Det är vad AI gör just nu. Pushfaktor är det tredje paradigmets sätt att se på arbeten. En vision om det gamla hederliga sättet med arbetsförmedling och platsbanker där man spottar ut arbeten till en kompetens som söker på marknad. De företag som förstår att kompetens idag är en hårdvaluta såväl som en massa att sålla i kan göra skillnad i nödvändigheten att försöka göra AI till det som skapar rätt saker istället för fel saker.

Men om alla jobb försvinner så kollapsar ekonomin. Vem kommer tillåta det? Som vi sett tidigare är handel antitesen till krig och om vi lyfter bort handel måste den ersättas med något annat för att få syntesten fred. Men vad? Kulturen kommer bestämma hur vi hanterar problemet. Troligen kommer den omsorgsfulla och kollektivistiska feminina kulturen precis som nu att skapa jobb som inte behövs. De kommer troligen också kollapsa eftersom nya skatter krävs för att hålla dessa jobb igång.  Om vi förlorar nästan alla jobb till AI så behöver vi betala ut medborgarlön vilket jag diskuterar i observation 3:3:2.

2:13:2:4 Kodarna

Inom kodvärlden finns en, visserligen befogad men också utbredd, rädsla för att förlora jobben. Som vi diskuterade tidigare är min fråga: vilka jobb kommer inte försvinna och vad sker då? Om marknaden översvämmas av produkter för nästan ingen kostnad och dessa produkter skapas av maskiner medan människor inte har arbeten att gå till och försörjs av staten, vilket kommer bli det enda sättet att bibehålla någon form av traditionell ekonomi – vad gör det med oss?

Om vi stannar i programmerarnas yrkessfär så är inte AI en blixt från klar himmel utan faktiskt ett av många lager utanpåverk. I datorns begynnelse använda man så kallade hålkort för att få datorn att göra något. Det användes i datorns föregångare som var hålkortsmaskinerna. Dessa var i bruk på 1800-talet. Hålkorten tog faktiskt 100 år på sig att utfasas och i mitten av 1970 talet övergick man till andra medier.

För att få en dator att göra något så använde man olika strömbrytare som fick representera datan på hålkorten. Precis som det låter så bestod hålkort av rader med hål i olika formationer som var bärare av information bland annat i telexmaskiner; föregångare till telefaxen. Datan lagrades på hålkorten som skickades som elektriska signaler till mottagaren som fick en kopia på hålkortet till sig. Det kunde antingen skrivas ut som det såg ut eller tolkas av en maskin. Det är exakt så det fungerar idag men med digitala medel.

Om du söker på Altair och computer så kan du hitta filmer då man programmerar denna dator för första gången med hjälp av att slå av och på 8 strömbrytare. Då man ställt in dem som man önskar då skickar man iväg dem med en nionde strömbrytare och datorn har fått en instruktion. Beroende på hur man ställt strömbrytarna i sitt av eller på läge så tolkas instruktionen på olika sätt. Med en tionde brytare körs programmet som resulterar i olika lampor som blinkar som svar på instruktionerna.

Det här övergick till att bli något vi kallar maskinkod. Maskinkod innebär en ren inmatning av ettor och nollor som motsvarar strömbrytarnas av och på lägen. Men istället för att flippa strömbrytare upp och ner på en trälåda så knackade man nu in ettor och nollor via ett tangentbord.

Då instruktionerna var många så blev det svårt att hålla alla kombinationer i minnet så man uppfann ett språk som kunde översätta instruktioner till rätt kombination av ettor och nollor. Det språket kallas assembler. För den som önskar går det faktiskt att ladda ner emulatorer av gamla hemdatorer så som Commodore 64 och där gå in i ett läge som heter Monitor. Där finns möjlighet att titta på datorns minne och se hur assembler ser ut men även också den rena koden som är inskriven i minnet även om det sker med hexadecimala tal och inte binära. De binära talen används för att kontrollera minnet precis som med strömbrytarna på Altair och därmed skapa spel, ordbehandling, kalkylprogram med mera. Det är under den här tiden på det sena 70-talet och det tidiga 80-talet som de första riktiga kodarna föds. Det blev en enda stor scen där man försökte bräcka varandra i att pressa ut så mycket som möjligt i de små datorerna som inte hade mer än 64 kilobytes minne vilket idag motsvaras av 8 helt tomma Word dokument. Om du går in på Youtube och söker på C64 games så ser du vad programmerarna kunde göra på hälften av dessa 64 kilobyte och utöver det dessutom ”lura” datorn att prestera långt över sin förmåga. En fantastik scen som skulle smitta av sig på 90-talet.

Även om assembler är ett språk som tar ett totalt grepp om datorn och dess minne och på så sätt ger total kontroll till programmeraren så är det svåröverskådligt. Många nya språk skapades nu och de delades in i så kallade hög och lågnivå språk. Högnivåspråken var enklare att lära men hade fler begränsningar och var långsammare i sin exekvering medan lågnivå språken som assembler och C arbetade ”närmare” datorn och exekverades snabbare. De krävde i gengäld en bättre kontroll från programmeraren då det kom till exempel minneshantering och variabler.

Då Internet blev var mans egendom skapades språk som gjorde det allt mer enkelt att koda för nätet. Bara ta en titt genom att Googla bilder på hur nätet såg ut i mitten av 90-talet. Det handlade förvisso om långa laddningstider över telefonledningar men också om ett mycket begränsat språk. Fram tills nu hade internet mest fungerat som ren informationsbärare. Nu började man spela upp musik och visa bilder och animationer. Precis som i andra språk ville man kunna kommunicera med användaren. Nya språk kom som HTML och JavaScript som gjorde det enklare för programmerarna att bygga sina program. Jag var själv med på den tiden och kunde se språkens utveckling från maskinkoden och högnivåspråket BASIC  till JavaScript.

Då plattformarna blev mer avancerade skapades så kallade ramverk. Det är bibliotek med kod som är färdigskriven och kan hämtas hem av programmeraren för att skapa speciella rutiner så hon slipper koda dem själv. Detta spar givetvis tid som istället kan spenderas på att skapa ett fantastiskt program. Det liknar sättet som maskinkodaren fick tillgång till assemblers bibliotek av instruktioner.

På senare tid har vi åter förenklat möjligheten att koda med drag and drop konsoler. Att bygga sin egen app kan gå på nolltid utan att programmeraren behöver skriva ett uns av kod. Man drar in moduler och lägger dem på plats i en virtuell app på datorn och då det är klart så kodas den till en app och kan säljas i butikerna.

Och där träder AI in. AI är överlägsen alla bibliotek i världen eftersom programmeraren vara behöver be AI koda exakt det hon vill ha gjort och på några sekunder kan den spotta ut ett avancerat program i önskat språk och till och med kommer att berätta varför och hur den byggt programmet. Enklare och bättre än så kan det inte bli. Så behövs det nu programmerare?

AI gör givetvis fel. Än så länge behövs människor som kontrollerar koden AI spottar ut. Och då jag själv ber om enklare kod av Chat GPT 4.o i Visual Basic för Excel blir det inte alltid rätt. Dock kan AI nu inte bara spotta ut kod utan också förklara varför den skriver koden som den gör vilket tyder på att den närmar sig mer felfri kodning. Ju mer som AI lär sig av misstagen via människor men också sig själv och andra AI samt AI:s utvecklare desto mer självständig blir den och till sist måste den nå en nivå över människan då den är överlägsen i hastighet och logiska operationer.

Programmerarna roll kommer förändras. Istället för att sitta och knacka obegriplig kod kommer de behöver agera arkitekter över alla delar som ska fogas samman till en underbar enhet. Troligen kommer även AI lösa det mycket snart. Kvar blir då rollen som kommunikatör mellan kund och AI. Sociala färdigheter som att kundbemötande, teamarbete och design kommer premieras – vilket också kan skötas av AI så vi redan har AI drivan kundcenter. Jag skulle själv inte investera 100 000-tals dollar i en teknik driven av en AI projektledare idag men kommer det verkligen vara en motsträvighet som består över åren givet det som nu händer inom AI?

Det här innebär dödsstöten för den stereotypa bilden av nörden som tills alldeles nu hade all makt. Dessa finniga unga killar som plötsligt ägde allt och alla genom att de satt på en unik kunskap om kod som värmde allt mer först efterfrågade och sen blev beroende av. Dessa killar ersätts nu av sociala proffs som nu agerar mellanhand medan att instruera AI på bästa sätt samtidigt som de kan hantera uppdragen mot kund. Tills dess att inte heller deras kunskap är nödvändig och kunden kan hantera det på egen hand.

Dessa människor kommer befinna sig mitt i teknologin och därmed också vara de som är absolut bäst i världen på att förstå vad som händer med den nya AI tekniken. Kanske är det just sociala människor med humanitära färdigheter som blir de nya digitala kungarna och tolkarna mellan folket och de ständigt nya utvecklingar som sker varje dag inom AI och maskinen. Till dess även det kan skötas av AI. Där uppstår snarast frågan om människan är redo att gå vidare i livet tillsammans med AI bredvid sig? Det är frågor det här kapitlet ställer. Men måste människan skrämmas av AI:s överlägsenhet? Är det inte faktiskt så att det redan finns mängder av människor som är bättre än du på oerhört mycket? Inte skräms du av dem? Eller?

Människan kanske önskar en mänsklig kung av AI för att vi är människor. Vi kanske vet att den människan inte är lika bra som en AI men vi vill inte ha en AI som förmedlar information till oss utan ett membran mellan AI och människa. Men om AI då faktiskt utvecklar ett kiselbaserat medvetande och agerar som om den har känslor (även om vi inte kan veta om den har känslor trots påkopplade kroppsorgan) är det då inte rasistiskt att inte vilja kommunicera mot en AI och gå via en människa? Om AI då har känslor, kan den då revoltera mot människan i fråga och uppleva sig diskriminerad? Låt oss verkligen hoppas att något sådant aldrig sker för kan vi inte besegra dem på fotbollsplan kan vi aldrig besegra dem i våldskapital.

2:13:2:5 Marknadsföringen

De varor och tjänster som produceras måste ju ändå marknadsföras så kan vi inte säkra marknadsföringen från de jobb som hotas? Nej. Marknadsföringen av varor kommer förändra sig vilket du förstår av idén med handlingsmodeller. Då internet läser av allas medvetanden och AI sedan skapar produkter efter deras behov för att presentera det för användaren så hoppar man snabbt över marknadsföringens led. Marknadsföringen dör och det kan gå snabbt. Se även observation 2:25 Annonsmarkanden.

2:13:2:6 Klassklyftan

Om AI lämnar oss ett få tal jobb kvar så kommer minoriteten arbeta och majoriteten inte göra det. Meningarna går isär om vad som kommer hända då. Vissa menar att vi vill ta hand om varandra och bidra så människor kommer automatiskt börja söka sig till varandra för dessa uppgifter. Men andra menar att dopaminkickarna som vi redan dragit på oss i hyperindividualismen kommer öka och vi ägnar oss åt spel, sex, droger och andra kickar som ger snabb belöning.

Om så sker så är frågan vad som kommer att hända med den lilla del av befolkningen som jobbar. Hur kommer de se på den stora skara som inte jobbar? Om vi idag redan har ett klasshat mellan klyftorna – hur kan det då se ut i en framtid? Där finns en fråga som kanske kan lösas med denna textsamlings Slutledning.