2:16:1 Nätokratin: informationalismen, sensokratin och protopianismen

Nätokratin (myntat av en journalist på 90-talet på tidningen The Wired) men jag väljer att använda Bard/Söderqvists begrepp nätokrati till detta. Nätokratin ärdividers (en form av begreppet individer) överlägsenhet i sociala samspel och förmåga att bearbeta information bildar en plasticitet i de nya digitala nationerna bortom de fysiska. En ny adel och digital överklass som bor var som helst i världen och bygger egna institutioner och arbetstillfällen mellan sig själva. De opererar i olika digitala och fysiska svärmar och kan anlitas av arbetsgivare för gigg-jobb. I en framtid där stora delar av livet levs i en VR eller AR värld kan länder tänkas upplåta mark till nätokrater som i sin tur inte längre är medborgare i fysiska nationer utan i digitala dito med egna lagar och regler. Det fysiska uppehället hyrs av den digitala nationen ifråga men de lever efter sin digitala nations juridik (som givetvis inte får krocka på fundamentala plan med den det hyrda landets etiska rättsprinciper). De kan hyra in sig på de tjänster som behövs som läkare eller transportmedel om inte detta förses av den digitala nationen medelst robotar och förarlösa bilar. Hyran kan betalas med information eller tjänster och behöver inte vara en valuta. Om det är en valuta som används för konsumtion kan det likagärna vara en kryptovaluta.

Underklassen till nätokraterna kallas konsumtariatet och är en konsumerande klass som inte hyser intresse för nätokraternas idéer och världar. Idag definierar Syntopismen stora delar av västsamhället som typiska konsumtariat i bemärkelsen västerligt leverne: maximera njutning medelst konsumtion. Bildningen lyser med sin frånvaro då inget intresse finns för annat än den egna upplevda personen i spegling av någon medial förebild. Konsumtariatet har inte någon bäring på kapital utan på konsumtion. Man kan konsumera trots ett litet kapital och idag kan man bekänna sig som lyxkonsument utan att ha tillgång till de faktiska lyxartiklarna. Fans till klanen Wahlgren/Ingrosso är en utmärkt definition på konsumtariatet i vilka klanen själv ingår. Definitionen överensstämmer möjligen inte med Bard/Söderqvist men är en förenkling. Notera att även begreppet nätokrati här förenklas. Jag rekommenderar deras böcker för en djupare studie i detta.

Författarna menar sen att kapitalismen lämnar över till attentionalism. Med attentionalism menas Närvaron * Transparensen. Med närvaro menas din närvaro och synlighet ur digitala aspekter och transparensen innebär hur pass sann och öppen du är i ditt agerande. Ju högre produkt av dessa faktorer desto större social status och makt. Transparensen är fullkomligt nödvändig för vår framtid eftersom varje AI kommer kunna avslöja varje falskspel och varje person in på bara skinnet. All information finns ute på nätet för allmän beskådan. De digitala fotspåren är för evigt inristade i kiselsanden.

Nätokratin består av tre faser: Informationalismen vilket är den tid vi lever i nu. Data samlas om oss överallt. Det började med Google och Facebook, går vidare med internet of things, sensorer i bilar, telefoner och till sist kropps och ansiktsregistrering där Kina redan är och Europa kanske är på väg.

Nästa era är sensokratin där all vår data analyseras för att bygga människans hela berättelse som analyseras och förstås av AI.

Nätokratin avslutas med protopianismen där vi lär oss använda analyserna och flyttar livet mer eller mindre online. Här kan digitala nationer uppstå och uttrycket Everywheres (arbeta och bo överallt) blir livsstil för nätokraterna. Kvar finns konsumtariatet som väljer att leva och bo på samma plats och som avskyr förändring – vilket på ett sätt är en naturlig reaktion då vi är programmerade att reagera på förändring. Nätokraterna däremot lär sig bygga noder mellan varandra var som helst i världen och bildar kluster och nätverk i den nya adeln. De kommer älska att värna om integritet till skillnad från konsumtariatet idag som älskar att fläka ut sig så mycket de kan på Instagram och andra sociala medier.