Observation 3:12 Det minsta motståndets lag

Vi har adresserat denna observation flera gånger tidigare och det går ut på att människan väljer det enkla framför det komplicerade och det beror helt enkelt på en evolutionär fördel: vi sparar energi. I ett samhälle där teknik kräver att vi faktiskt är vaksamma på vart den för oss så blir den evolutionära fördelen till en nackdel. Jag låter ett utdrag från en artikel från Svenska Dagbladet från 2024 belysa detta:

”Att resultaten på intelligens­tester kan jämföras hänger ihop med att alla kommer från en liknande kontext, menar han (Guy Madison, intelligensforskare och professor i psykologi vid Umeå Universitet, min anmärkning).

– Lär man sig till exempel mindre på fysik- och mattelektionerna så kommer det ge utslag på tester som innehåller sådana uppgifter.

Men den stora frågan är vilka effekterna blir.

Vi behöver skilja på intelligens och ett intelligent beteende, poängterar Madison.

– Vi får avlastning från miniräknare, datorer, och nu även AI, som gör att vår kognitiva ansträngning minskar. I den meningen blir vårt beteende mindre intelligent.

Men vi behöver också skilja på vår förmåga och vilka produkter vi tar fram, menar han.

– Med hjälp av AI kan vi i vissa sammanhang skapa bättre produkter, vare sig det är en högskole­uppsats eller något på jobbet. Men då har vi ju låtit andra göra en stor del av jobbet – de människor vars data gick in i AI-modellen.

Enligt Guy Madison leder detta sannolikt till en sak: en intellektuell lathet.

– Det är en ansträngning att tänka, det är ett motstånd. Och om man sällan har behövt göra den ansträngningen, då blir man sannolikt sämre på att göra den ansträngningen, och att ta sig den tiden.

Problemet kommer när vi ska lösa nya problem, bli kreativa, skapa innovationer, menar han. Har vi inte kunskapen inom oss, är det omöjligt att veta vilka frågor vi ska ställa.

– För att man ska hitta ett mönster eller se en tillämpning, så måste all den kunskapen vara tillgänglig på en gång i våra hjärnor.

För samhället finns sannolikt viktigare saker att hålla ögonen på än IQ-nivån, påpekar Madison: antalet patent, forskningsgenombrott, vad nya studenter kan när de börjar på högskolan.

Kanske är det vår IQ som avgör vilka som använder AI för att bli mer kreativa och hitta nya lösningar, kanske blir vi alla intellektuellt latare. Eller så är det som Ole Røgeberg konstaterar, att människan alltid oroat sig vid tekniska språng. Som när Sokrates i samtalet med Platon uttryckte sin oro över hur dumma folk skulle bli när de började läsa.

För vad skulle hända när man inte längre behövde ha all kunskap i huvudet?”

Teknologin och välfärdssamhället är två instrument från två olika typer av makthavare som menar att instrumenten verkar till vår fördel då de också är till för att göra oss mindre motståndskraftiga. Vi blir helt enkelt latare och mer ansvarslösa då vi följer det minsta motståndets lag. Det är inte optimalt i en tid då en annan intelligens börja blomma ut.

Lösning: Se kapitlet om Slutledning samt resonemang ovan.