Grundkänslornas stimulans på internet

Sociala medier anses vara en betydande del rörande uppkomsten till polariseringen och det anser jag är helt korrekt. Jag tror inte Trump hade varit där han är idag utan Internet. Men hur kommer det sig att sociala medier kan skapa denna frustration? Med det skrivna ordet kan ingen motpart reagera med kroppsspråk, ansiktsuttryck eller tonfall. Det får oss mindre försiktiga i våra ordval och uttryckssätt därför att vi lurar hjärnan. Våra ord får ingen direkt respons men det innebär inte att de försätter känslor i rörelse. Därav kan tonen på nätet bli hårdare än den hade varit i verkliga livet. Jag satt ett tag med en idé om ett video-Twitter där man var tvungen att kommunicera med video istället för text. Min tanke var att det skulle dämpa tonaliteten och driva fram mer genomtänkta tankar. Dessutom skulle sändningen vara med fördröjning så man hade 30 sekunder på sig att avbryta påbörjandet av sändningen om man ångrade sig. En AI verifierar att den som talar är du med hjälp av ansiktsigenkänning. Frågan är varför ni inte redan finns. Svaret finns kanske i frågan: användandet skulle minska på förekommen anledning och därför inte generera pengar i samma utsträckning.

Men det finns en djupare förklaring som jag orienterat mig efter. Om vi återgår till våra sju grundkänslor så var de: Söksystemet, Lustsystemet, Vrede, Fruktan, Panik, Omsorg och Lek. Två av dessa system kan vi direkt koppla till positiva känslor. Sök och Lustsystemet får anses ligga någonstans emellan för vad är det som framkallar lust och vad är det som framkallar en vilja att stimulera retningar? Det kan vara att bli älskad, smekt eller bara få sjunka ner i ett varmt bad. Men det kan lika gärna vara att skada, äga och utöva makt över någon. Två av våra system är alltså knutna till såväl positiva som negativa känslor. Det lämnar oss med hela tre negativa grundkänslor: panik, vrede och rädsla.

Vi har flera gånger konstaterat att vi befinner oss mellan fjärde och femte steget på Maslows behovstrappa vilka är makt och beundran samt självförverkligande. Om makten innebär att skydda sig eller att vara fruktad så innebär det att Söksystemet får en retning och att Lustsystemet lär sig vad som stillar den retningen. Vi minns från tidigare att Vrede är en grundkänsla som varken kräver mycket stimulans för att bli väckt och att den gärna dröjer sig kvar. Skälen är naturliga: det värnar om vår överlevnad. Våra system är vaksamma på det som är ute efter att skada oss. Även Rädsla och Panik är skapta för att skydda vår överlevnad. Vi har att göra med tre grundkänslor som är rent kopplade till överlevnad och dessutom troligen är lätta att väcka av just den anledningen.

Omsorgssystemet triggas inte på samma enkla sätt. I första hand handlar det om en omsorg kring de våra och de våra är inte ständigt i våra flöden på internet. Omsorgssystemet är dock inte enbart genetiskt kodat utan påverkas av kulturer. Socialpsykologen Geert Hofstedes forskning om kulturella dimensioner ger insikter om hur kulturella skillnader kan påverka beteenden, inklusive benägenheten att hjälpa andra. Enligt hans modell kan vissa kulturella dimensioner kopplas till en högre grad av hjälpsamhet eller altruism i samhället (altruism, egoism och själviskhet var faktiskt en passage jag strök ur texterna då de inte riktigt passade in men jag kommer återkomma till det).

I kollektivistiska kulturer (som många länder i Asien, Latinamerika och Afrika) lägger stor vikt vid gruppens välbefinnande och sammanhållning. I dessa samhällen är människor ofta mer benägna att hjälpa andra, särskilt inom den egna gruppen eller familjen, eftersom gruppens framgång och harmoni anses viktigare än individens egenintressen. I dessa kulturer kan hjälpsamhet ses som en moralisk och social skyldighet gentemot familjen, vänner eller medlemmar i den sociala gruppen. I Individualistiska kulturer (som USA, Storbritannien och andra västländer) betonar individens självständighet och personliga mål. Hjälpsamhet i dessa kulturer kan vara mer situationsberoende och inte lika förankrad i sociala normer om att hjälpa andra. Men hjälpsamhet kan fortfarande vara hög, särskilt om det finns en tydlig anledning eller när individens handlingar stärker deras personliga värderingar.

Även den feminina och maskulina kulturen påverkar vår känsla för omsorg. I feminina kulturer så som i Danmark, Norge och Sverige värderas värderingar som omsorg, solidaritet och samarbete. Här är människor ofta mer benägna att hjälpa andra, då altruism och att värna om samhällets gemensamma väl är centrala värderingar. I de mer maskulina kulturerna (som Japan och USA) betonas konkurrens, prestation och framgång. Även om hjälpsamhet existerar, kan den i högre grad kopplas till personlig vinning eller social status snarare än en moralisk skyldighet att hjälpa. Hofstede nämner också maktavstånd och osäkerhetsundvikande som påverkansfaktorer då det kommer till omsorgsparametrar i kulturer.

Omsorgssystemet verkar alltså inte triggas på lika direkta sätt som Vrede, Rädsla och Panik vilket kan ha att göra med att de tre sistnämnda behöver triggas enkelt då de skyddar vår direkta överlevnad medan omsorg är en långtgående process över tid som inte behöver samma spontana triggerpunkt. Föreställ sig bilden av en moder som vaknar på morgonen, väcker sitt barn och ser till att tvätta henne och ger henne frukost innan hon ser till att få iväg henne till skolan. Då hon kommer hem så frågar modern om hur dagen har varit innan hon förbereder middagen varpå hon ägnar dottern tid och hjälp med läxläsning. Därpå ser hon till att hon kommer i säng i tid för att orka med skolan dagen därpå. Det är en idyllisk beskrivning men tjänar som en bra idé på hur omsorgssystemet verkar lugnt och systematiskt. Anta nu istället att mamman och hennes dotter är ute på en promenad varpå en rånare dyker upp och slår ner dottern för att ta hennes mobil. Blixtsnabbt aktiveras en eller flera av de tre systemen Vrede, Panik och Rädsla hos modern och sätter allt annat åt sidan. Omsorgssystemet verkar över tid och med analys och konsekvenstänkande snarare än att triggas snabbt för att skydda oss och de våra. Omsorgssystemet är därför inte kodat för de snabba informationspulser som internet sänder oss mer än direkta bilder av stark karaktär.

Leksystemet till sist, kan triggas snabbare än omsorgssystemet men kräver mer av hjärnan. Vrede, Ilska och Panik känner du själv igen om känslor som kan slå upp som en vulkan i dig men känner du samma sak för nyfikenheten? Nyfikenheten kräver mer. Intresse. Vilja att utforska. Tidsinvestering så väl som en investering av din egen kompetens och analysförmåga. Förmågan att också kunna ta ett misslyckande. Precis som Omsorgssystemet så är detta system mer fungerande över tid.

Till sist har vi Lust och Söksystemen. De kan reagera med en ganska spontan känsla så som det gör med sex och hunger men det kan också röra sig om en smygande känsla som viljan att kanske besöka en plats man funnit intressant och kanske vill veta mer om. Stimulansen för Lust och Söksystemen fungerar ypperligt på Internet och metoden man använder för dem kallas för annonsering. Men annonsering talar sällan till Vrede, Ilska och Panik vilka inte är de bästa parametrar för att sälja – däremot för att påverka. Och det är vad trollen vill.

Så om Sök och Lustsystemen främst används för annonsering och för att väcka intresse kring sin person eller produkt så använder man knappt Omsorgssystemet och Leksystemet alls i de digitala medierna därför att de verkar över tid snarare än till de spontana reaktioner som Internet arbetar med. Omsorg och Lek utnyttjas i så fall troligen bäst i annonssammanhang. Internet är därför byggt för tre av våra sju grundkänslor vilka dessutom är våra negativa grundkänslor. Dessutom är de fler än de positiva då Sök och Lustsystemen kan tjäna åt båda hållen.

Det här lämnar oss med min teori som säger att människor som befinner sig på internet verkar mer benägna att ta till sig av den negativa grundkänslorna än de positiva av rent biologiska kontra digitala skäl. Därför kom Youtube och Facebook till slutsatsen att innehåll som skapade rädsla eller vrede gav fler interaktioner än annat material.