Observation 3:21 Hyperindividualismen

Den teknologiska framfarten har givit oss plats på scenen och där vill alla nu vara eftersom de slåss om sitt inbillade självförverkligande som egentligen är ett irrande efter beundran på det fjärde steget i behovstrappan. Hyperindividualismen är en narcissism som söker en evig bekräftelse av allt och alla som den inte kan uppnå och är därmed patologisk. Tillsammans med jakten på Nextopia (3:15) så skapas förvirring och självdestruktivitet i samklang med ett välfärdssamhälle som struntar i individen och bara bryr sig om sin egen kollektivism och därmed din dekorativa status inför andra välfärdssamhällen.

Det har skapar hyperindividualister som med teknologins hjälp är slavar under Den andre och i sin patologiska jakt på beundran inte kan göra sig fria i sitt fjärde trappsteg. Det kräver stora insikter (se kapitel 2 – Maslows behovstrappa – Femte steget). Med det sagt kommer även akademierna bli lidande och vi riskerar att bli ett u-land då det kommer till kompetens. Vidare kommer det bilda allt djupare klasser som den socialistiska staten riskerar att abjektifiera och i värsta fall hålla de som försöker driva den framåtskridande rörelsen skyldiga. I denna värsta av världar som vi får hoppas att vi slipper kommer vi gå rakt ner i en spiral av mörk framtid som om omvärlden inte var nog. Det är här vi behöver hjältarna och om de ska vi tala i våra avslutande ord.

Lösningen ligger som alltid i bildningen och förståelsen för omvärlden på ett dialektiskt plan vilket anförs i nästa kapitel: Slutledning.