Observation 3:22 Nationerna

Den digitala världen ter sig för vissa futurologer gränslös. Nationerna löses upp och de digitala nomaderna arbetar var som helst. I en framtid kanske vi löser upp nationerna som vi känner dem idag. Allt är ändå kulturer och gränserna kanske ska vara kulturella istället för nationella. Finns det ens någon anledning för oss att behålla nationerna då vi flyttar in i kulturer och bosätter oss på olika landmarker vid olika tidpunkter i livet för att förenas med olika människor i den kultur vi själva tillhör?

I Liv 3.0 så beskriver Tegmark hur AI kan tänkas dela upp jorden i olika sektorer istället för nationer. Sektorerna svarar mot människors intressen och därför lever man tillsammans med likasinnade. Exempel på sektorer är konstsektorn, spelsektorn (för de spelintresserade), hedonistiska sektorn, kunskapssektorn och till och med fängelsesektorn där de som bryter mot lagen hamnar. (Den sistnämnda är en intressant ingång till Syntopismens idé om inkapacitering som samhällsdaning) (2019:228)

Som vi ser anammar Tegmark idén om gränser likafullt här men istället för att göra dem nationella så kopplar han samman likasinnade. Det här är en bra beskrivning av Bard/Söderqvists nätokrati där olika grupper på internet bygger samhällen som arbetar digitalt och fysiskt på olika platser över hela världen utan att ha någon hemmahamn: de digitala nomaderna.

Fattiga länder kan upprätthålla en del av landet till digitala nomader som vill lämna nationerna och bygga eget. Flera länder innebär att man inte måste vara på samma plats över jorden. I utbyte får de någon form av valuta eller hjälp med egen utveckling. Digitala stater som förser lokala stater med datakapacitet eller hyr av dem. Informations banor. Digitala nomader bor periodvis i olika länder som har avtal med de digitala nationerna.