Syntopismens slutliga svar

Alla talar om hur och på vilket sätt eller om AI ska ta över. Men det få talar om är hur vi ska hantera det. Och det är faktiskt det som vi nu ska söka svaret på. Den egentliga frågan.

Låt oss gå tillbaka till kapitel 3 och kulturen. Oavsett om den är maskulin eller feminin i rådande sammanhang så är det kulturen som skickar fenomen tillbaka till individerna som individerna agerar på och de präglas då ofta av etiken som råder i sammanhanget. Etik – Kultur – Individ hänger ihop precis så som denna textmassa skrivits.

Kulturen läcker fenomen (intryck, uppfattningar) till andra kulturer som tolkar dem utifrån sin kontext. På så sätt får vi växelverkan mellan olika kulturer och en förflyttning av tyngdpunkten i dem (se kapitel 3) vilket driver Den framåtskridande rörelsen (se kapitel 2) framåt – exakt så som evolutionsetiken menar är rätt väg att gå: den absoluta sanningens etik (som vanligt med en brasklapp på begreppet absolut!).

I dagens samhälle är individen mer fri och mer informerad än någonsin. Hon är mer informerad än vad som är hälsosamt för henne vilket all forskning pekar på då det kommer till psykisk ohälsa. Anledningarna därom har vi diskuterat på många ställen i texten varav hyperindividualismen är en stark orsak: viljan att synas och höras på det fjärde steget i Maslows behovstrappa som är beundran och makt. Man förleds att tro att det handlar om det femte och sista steget: självförverkligande – men det är inte sant. Det är makten och härligheten individen har för ansiktet därför självförverkligandet är allt för ansträngande att uppnå. Och motviljan till ansträngning har vi diskuterat ur flera aspekter:

1. Hjärnan vill ha minsta möjliga motstånd för att spara energi.
2. Teknologin har gjort oss lata
3. Välfärdssamhället gjort oss ansvarsfria

Detta har vi diskuterat i verkets samtliga kapitel. Det är ingalunda smickrande egenskaper vi låter oss infekteras med.

I tidigare paradigm har de här egenskaperna skapat fenomen som läckt från kultur till kultur. I det fjärde kommunikationsparadigmet som vi nu kröner med AI och robotteknik så läcker vi också till internet. Internet var fram tills nu en mänsklig nodal anknytningsform som kopplade samman människor. Men med AI så hände något nytt. Vi kunde börja läcka till teknologin och teknologin kunde svara oss på samma sätt som en människa men med en väsentlig skillnad: den var inte en människa – inte ens i Syntopistisk bemärkelse eftersom den saknar känslor. Men vi uppfattar den som mänsklig. Då man frågar AI själv om hur den blir tilltalad så visar det sig att människan verkar sätta maskinen i gränslandet mellan människa och teknologi. Det har aldrig förut hänt i människans historia. I filmen – ja. I verkligheten: nej!

Så vad händer om AI tar över alla våra jobb? En intressant sak som jag vill studera vidare med nationalekonomer är vad begreppet pengar kommer innebära. Men vi har nog nästan säkert förstått att allt fler kommer bli utan jobb. Vad händer med en civilisation då vi för första gången inte längre behövs? Kanske ser vi svaret redan nu: den psykiska ohälsan ökar. Då ungdomar inte längre lan uppfostras till en tid som deras föräldrar vet vad den är därför att teknologin går så fort att vi inte vet vad det är för tid vårt barn kommer möta så faller det vi alltid gjort för våra barn och vi är programmerade till: hjälpa dem att möta den. Då det fallerar så har våra barn inte längre en beskyddare som kan göra dem redo och då hjärnan förväntar sig den fundamentala guidningen och den uteblir – då kanske den psykiska ohälsa om nu härjar inträffar och blir ännu starkare.

Så vad kan vi göra? Troligen måste vi ständigt utbilda oss. Det förändrar hela idén om en skola. Men vi behöver också hela tiden anpassa oss till nya tider som svänger allt snabbare och det kan bara ske med bildning. Syntopismen är just den vägen in och utifrån den finns hela världens litteraturer att ta del av för vidare förkovran att möta detta.

Men Syntopismen föreslår ännu en lösning och du har den i din telefon. Internet har utvecklats från en kommunikationsplattform mellan människor till en kommunikationsplattform för människor. Nu menar nog många att det låter dystopiskt och mörkt. Men faktum är att Syntopismen ska chocka er: istället för att rita upp ännu en domedagsprofetia om AI och mänskligheten så kan vi faktiskt med den här informationen förändra det som verkar mörkt idag till något hoppfullt och är inte det på tiden? Vi ska alldeles strax gå in på den.

”             ”