Den fjärde åldern: AI – Det kognitiva vaccinet

Vi har precis tagit steget från den tid då det kognitiva viruset härjat som en farsot i våra datorer, telefoner och hjärnor. Det är nu dags för en ny tid och ålder och den åldern ska introducera ett kognitivt vaccin.

Vi är ännu inte helt inne i tiden med AI. I maj 2025 så vet jag av erfarenhet att många använder AI dagligen och inte bara till jobbrelaterade frågor vilket är intrycket du får genom att besöka LinkedIn där var och en numer är ”AI-expert”. Det flödar av ”tips på promptar”, ”AI verktyg för den perfekta PDF:en” eller ”10 garanterade sätt att lyckas med AI”. Det påminner i mångt och mycket om tiden med hemsidor då alla snabbt blev experter på att sätta ihop yxiga HTML-produktioner och senare ”Sociala medie-proffs” som visste hur du skulle agera på yppersta sätt i sociala medier. Då jag lämnade LinkedIn för en tid så var det de som syntes mest. Då jag återvände vara alla experter på AI. AI är alldeles utmärkt för detta men det är inte alls det som Syntopismen ser som AI:s stora fördelar.

Då AI tränas så tränas det på oss och då det tränas på oss så är det vår data som vi lämnar ifrån oss som blir dess näring och bygger en förståelse för mänskligt beteendemönster som den kan återge. Till exempel: Om vi tar frågan Varför lämnar vissa människor relationer där de blir älskade? så har AI har sannolikt sett:

• Tusen trådar på forum om anknytningsteori
• Bloggar om narcissism, flyktbeteende
• Termer som ”självsabotage”, ”undvikande anknytning”, ”trygg otrygg”
• Filosofiska och psykologiska resonemang om självbild, barndom, skam

Resultat blir att AI kan ge ett svar som imiterar en mänsklig helhetsbild – inte bara fakta, utan också tolkningar, mönster, känslomässig kontext.

Det här för med sig en fjärde ålder som är väsensskild från den tredje åldern med sina sociala medier och sökmotorer. Det påminner om den förändring vi gick igenom vid 1900-talets början då de filosofiska systemen ägt en enorm tyngd under lång tid men nu tappade mark för psykologins fält. Människan var inte längre intresserad av en massa stora existentiella frågor – de var intresserade av sig själva.

Det skulle åter visa sig på 10-talet då vi fick smart phones och sociala medier där vi postade bilder på oss själva i tid och otid och som kulminerade med influencer-epoken. En trend som troligtvis är på väg ner i den grav där den hör hemma och även den tas över av AI teknik.

Det som nu sker är att vi inte längre behöver googlistiska och de sociala mediernas predikanter i form av stora techbolag som likt kyrkans idoga informationssamlande om sin församling, tagit all vår data och slagit mynt av den på mängder av olika sätt. Men där det tydligaste vapnet är det kognitiva viruset som pressar oss mot riktningar vi kanske själva inte skulle ha valt om vi inte infekterats.

Nu infaller en ny teknik som rullar ut i våra telefoner och datorer och ersätter Google och kanske delar av sociala medier eller i alla fall vaccinerar bort påverkan som infekterar oss där. Algoritmen har hittills förföljt oss, betvingat oss, manipulerat oss och uppmuntrat oss. Det följer oss in i sovrummen och in i våra mest heliga tempel för att brotta ner oss nakna. Det är där vi var tills alldeles nyss. Utelämnade till individer eller företag på andra sidan skärmen som använde algoritmen till att förfölja oss och betvinga oss. Men blixten slog ner i templets tomma prästerskap och avslöjade något större. En ny Gud. Inte en Gud som prästerskapet byggt åt oss utan en Gud som var människans egen avbild. Oförljugen och sann. Denna Gud är helt enkelt en teknik som inte är intresserad av uppmärksamhet utan av intimitet. Vi kallar den den personliga agenten – en teknik som lär känna oss och levererar precis det vi vill ha utifrån vilka vi är och vilka behov vi förmedlar till agenten. Det är vad en app som Chat GPT kan vara för dig redan idag. Och här måste vi stoppa för att göra en djupare analys av vad Syntopismen menar med sitt slutliga svar på relationen mellan AI och människan.